Välkomna på öppen föreläsning - med diskussionSamernas utbildningscentrum, Borgargatan 2, Jokkmokk. Obs - notera även efterföljande föreläsning. Välkomna! Mer information om Lule älv föreläsningen nedanför affischen. Klicka på "läs mer". 
0 Comments
 Place: Centre for Gender Research, Uppsala University, Villavägen 6, Uppsala, KWB - seminar room in the basement . Thursday, February 9, 15-17 Celebrating Sámi and Dakota (fore) mothers: a conversation with Kim TallBear and May-Britt Öhman In 2017 Sweden as a colonial nation turns 493 years. Colonisation of the Americas started 525 years ago. 2017 is also the centenary for the first Sámi congress, held in Tråante/Trondheim 1917, February 6-9. The congress was organized by a Sámi women’s association, founded Elsa Laula Renberg. Although the Swedish state has done, and still does, its best to erase Sámi culture and tradition, Sámi have never been silent. Sámi women have long been in the forefront to claim space, challenging genocide and erasure and to educate and empower other Sámi. There are several examples, the earliest known being the Sámi woman Margareta in the 13th century. As a celebration of Sámi and other Indigenous women’s incessant work to uphold, strengthen and nurture Indigenous cultures we will have a conversation about our (fore) mothers and how they inspire us in our own work and lives. Dr. Kim TallBear will talk about how her mother's work as an Indigenous planner in both Dakota reservation-based communities and in multi-tribal urban communities paved the way for her own planning career and her subsequent approach to academic work that centers research for social change. Dr. May-Britt Öhman will talk both about Sámi women that she is not directly related to and a couple of her own foremothers, and their work for claiming space and challenging colonization. Chair: Dr. Gunilla Larsson, Technoscience research group, Centre for Gender Research; Chair of Uppsam – the association for Sámi related studies in Uppsala; Sámi Land Free University, Lule/Forest Sámi. Commentator: Dr. Doris Leibetseder, Researcher, Centre for Gender Research Kim TallBear was raised by her mother, grandmother, and great-grandmother in Flandreau, South Dakota and in St. Paul, Minnesota. She is a member of the Sisseton-Wahpeton Oyate. She is also descended from the Cheyenne & Arapaho Tribes of Oklahoma. Associate Professor at the Faculty of Native Studies, University of Alberta in Edmonton, Canada. www.kimtallbear.com May-Britt Öhman was raised in Luleå and Jokkmokk, in the Lule river valley, Julevädno, although she lived with her parents in Uppsala and in Stockholm until she started school. She is Lule and Forest Sámi, PhD and researcher at the Centre for Gender Research, Uppsala University, founder of the Sámi Land Free University. www.maybrittohman.com and www.samelandsfriauniversitet.com The seminar is organized by the Technoscience research group, Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsam – the association for Sámi related research in Uppsala and the Sámi Land Free University.
Platser kvar - anmäl dig nu!  Káfastallat meets Tipi confessions. Tråante 2017, February 8, 15.00-18.00 Location - Tråante city centre - exact location will be sent to registered participants. I centrala Tråante - information om exakt plats sändes till anmälda deltagare. Come and listen to stories/confessions and/or tell/perform/yoik/sing/show your own stories on relations, relationships, “land-water- body” connections, sexualities, dreams, desires, visions, hopes… This is an explorative first meeting between Káfastallat - the Sámi research network promoting relaxed conversations (around coffee) regarding Sámi issues, led by May-Britt Öhman and the Tipi confessions, organised by Kim TallBear. Please see description below. Limited number of participants, maximum 30 person in total. Sign up at https://goo.gl/forms/XSyTrrtZ8beEvYGw1 latest by Tuesday Feb. 7th at 6 pm Tråante time. Talks/performance/jojk/video clips are welcome. Format and language is your choice. Time limit 10 minutes. Anonymous contributions are warmly welcomed – send in or bring along, up to 200 words. Contributions will be made by Kim TallBear, May-Britt Öhman, Stefan Mikaelsson and we have space for some more contributions. Also, you can send in stories that you would want to be read out loud, anonymous or non-anonymous.
Indigenizing Academia: |
||||||||||||||||
 | Självklart finns det även omfattande kompetens och erfarenhet även hos icke-samiska forskare som bör involveras, men nu om någonsin i samband med vitboksprojekt och Sanningskommission finns det anledning att särskilt framhålla den dubbla kompetens och erfarenhet som finns hos just samiska forskare och som redan anses vara en självklar tillgång i Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland. |
Jag hoppas även att Sveriges regering väljer att skjuta till omfattande forskningsmedel för ett större forskningsprogram som bereder plats för samiskledd och bred samiskrelaterad forskning inom området.
Jag hoppas att enskilda samer, samiskallierade, samiska organisationer och Sametinget väljer att ligga på även för detta. Sanningskommission i all ära - men så länge inte utbildning och forskning förändras i grunden - så kommer inga avgörande förändringar att ske. Så länge inte tjänstemän och handläggare kan det mest grundläggande om svensk-samiska relationer, om orättvisor, kolonisation och dess konsekvenser - för människor och miljö, så kommer exploateringarna att kunna fortgå ostört.
Och så länge samer själva inte lär sig om sin historia i skolan, så har vi svårt att sätta emot! Vi måste själva få lära oss vår historia, vad som hänt, och lära oss se möjligheter till förändring! Det måste inte vara så här!
Det är hög tid att satsningar görs på att lyfta fram detta som pågått under lång tid och att visa på dess negativa konsekvenser för dagens samiska och svenska samhälle, både ifråga om sociala relationer men även relationer till miljö och natur.
I samisk tradition är nämligen det grundläggande förhållningssättet att alltid ha kommande generationer i åtanke och därför inte förbruka eller förstöra det som är deras rättmätiga arv. Det är något som det svenska majoritetssamhället förhoppningsvis vill ta lärdom av.
Jag hoppas att enskilda samer, samiskallierade, samiska organisationer och Sametinget väljer att ligga på även för detta. Sanningskommission i all ära - men så länge inte utbildning och forskning förändras i grunden - så kommer inga avgörande förändringar att ske. Så länge inte tjänstemän och handläggare kan det mest grundläggande om svensk-samiska relationer, om orättvisor, kolonisation och dess konsekvenser - för människor och miljö, så kommer exploateringarna att kunna fortgå ostört.
Och så länge samer själva inte lär sig om sin historia i skolan, så har vi svårt att sätta emot! Vi måste själva få lära oss vår historia, vad som hänt, och lära oss se möjligheter till förändring! Det måste inte vara så här!
Det är hög tid att satsningar görs på att lyfta fram detta som pågått under lång tid och att visa på dess negativa konsekvenser för dagens samiska och svenska samhälle, både ifråga om sociala relationer men även relationer till miljö och natur.
I samisk tradition är nämligen det grundläggande förhållningssättet att alltid ha kommande generationer i åtanke och därför inte förbruka eller förstöra det som är deras rättmätiga arv. Det är något som det svenska majoritetssamhället förhoppningsvis vill ta lärdom av.
Litteraturtips
Ola Bergdahl, Gospel and the race goes along?, Kandidatuppsats i religionshistoria, Johannelunds teologiska högskola, Opublicerat manuskript. 19 maj 2016.
Tomas Cramér & Lilian Ryd, 2012. Tusen år i Lappmarken: juridik, skatter, handel och storpolitik, Ord & visor, Skellefteå.
Kaisa Huuva och Ellacarin Blind, Ellacarin (red.), 2016. "När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka": minnesbilder från samernas skoltid, Verbum, Stockholm.
Patrik Lantto, 2012. Lappväsendet: tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, Umeå.
Gunilla Larsson, kommande 2016, ”Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort: Fallstudie från Kallak – Gállok”, i Uppsala mitt i Sápmi -Sábme - Saepmie II: En supradisciplinär antologi baserad på presentationer vid Uppsams vårsymposium 28-29 april 2014 , Öhman och Hedlund (red.).
Lennart Lundmark, 2008. Stulet land: svensk makt på samisk mark, Ordfront, Stockholm.
Carl-Gösta Ojala, 2012. 'Samisk förhistoria och samisk arkeologi i Sverige - i går, i dag och i framtiden?', Uppsala mitt i Sápmi : rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samisk-relaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4-5 maj 2011., Tunon et al. (red.)13-21.
Curt Persson, 2011. På disponentens tid: Hjalmar Lundbohms syn på samer och tornedalingar, Tornedalica, Luleå.
Inger Zachrisson, 1997. Möten i gränsland: samer och germaner i Mellanskandinavien, Statens historiska museum, Stockholm.
May-Britt Öhman, 2015.” Julevädno ja mån : Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria”i Med varm hand: texter tillägnade Arne Kaijser, Wormbs/ Kaiserfeld (red.), Stockholm, KTH, 105-137. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:800452
May-Britt Öhman, kommande 2016, ”Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning”, i Uppsala mitt i Sápmi -Sábme - Saepmie II: En supradisciplinär antologi baserad på presentationer vid Uppsams vårsymposium 28-29 april 2014, Öhman och Hedlund (red.)
Åsa Össbo, Nya vatten, dunkla speglingar: industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86040
Ola Bergdahl, Gospel and the race goes along?, Kandidatuppsats i religionshistoria, Johannelunds teologiska högskola, Opublicerat manuskript. 19 maj 2016.
Tomas Cramér & Lilian Ryd, 2012. Tusen år i Lappmarken: juridik, skatter, handel och storpolitik, Ord & visor, Skellefteå.
Kaisa Huuva och Ellacarin Blind, Ellacarin (red.), 2016. "När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka": minnesbilder från samernas skoltid, Verbum, Stockholm.
Patrik Lantto, 2012. Lappväsendet: tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, Umeå.
Gunilla Larsson, kommande 2016, ”Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort: Fallstudie från Kallak – Gállok”, i Uppsala mitt i Sápmi -Sábme - Saepmie II: En supradisciplinär antologi baserad på presentationer vid Uppsams vårsymposium 28-29 april 2014 , Öhman och Hedlund (red.).
Lennart Lundmark, 2008. Stulet land: svensk makt på samisk mark, Ordfront, Stockholm.
Carl-Gösta Ojala, 2012. 'Samisk förhistoria och samisk arkeologi i Sverige - i går, i dag och i framtiden?', Uppsala mitt i Sápmi : rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samisk-relaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4-5 maj 2011., Tunon et al. (red.)13-21.
Curt Persson, 2011. På disponentens tid: Hjalmar Lundbohms syn på samer och tornedalingar, Tornedalica, Luleå.
Inger Zachrisson, 1997. Möten i gränsland: samer och germaner i Mellanskandinavien, Statens historiska museum, Stockholm.
May-Britt Öhman, 2015.” Julevädno ja mån : Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria”i Med varm hand: texter tillägnade Arne Kaijser, Wormbs/ Kaiserfeld (red.), Stockholm, KTH, 105-137. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:800452
May-Britt Öhman, kommande 2016, ”Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning”, i Uppsala mitt i Sápmi -Sábme - Saepmie II: En supradisciplinär antologi baserad på presentationer vid Uppsams vårsymposium 28-29 april 2014, Öhman och Hedlund (red.)
Åsa Össbo, Nya vatten, dunkla speglingar: industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86040
Lätt bris i paraplydrinkarna: Normkritiken har inte ens börjat
Nu går ilskna vågor genom det vita norm-medieSverige och sociala medier. Tydligen ska "normkritiken" ha blivit en norm! En tvångströja, ett drev, en läskig hets mot de som bara vill väl. Ledarskribenter och debattörer (av vilka de flesta själva tillhör normen/(makten), gissa vilken) försöker bräcka varann med att berätta hur H E M S K T det Ä Ä Ä Ä R.
Jag suckar och tänker att den dagen det på allvar finns något som skulle kunna benämns "normkritisk tvångströja" i Sverige- då finns det all anledning att fira!
Den dagen kommer vi som inte tillhör normen utan ska assimileras, försvinna, raderas ut, ge upp, ta livet av oss, tystna att fira storligen. Jag lovar. Jag ska själv ställa till en hejdundrande fest den dagen. Om jag lever.
För dit är det ännu V Ä L D I G T L Å Å Å Å Å Å Å Å Å N G T!
Så länge samiska människors döda kroppar ligger i lådor på statliga institutioner och universitet - och det finns ett helt öppet offentligt fotoarkiv från Rasbiologiska institutet utan minsta etiska protokoll, utan att det ens hamnar på framsidorna och drevas mot, så länge ministrar och universitetsledningar inte tvingas avgå på grund av detta, så länge den aggressiva kolonisationen av samiska marker tillåts fortgå, så länge staten kan bestämma sig för att använda massiva polisresurser för att gripa och låsa in samer för att de skyddar sina djur, men inga polisresurser överhuvudtaget används för att utreda övergrepp och skydda samer, och så länge samiska språket fortsätter utarmas med statens goda minne (varför är jag tvingad att skriva detta på det koloniala språket svenska ens, undrar jag?!) - ja, då sitter alla som ogillar normkritik väldigt säkert i sina solstolar och kan fortsätta sippa paraplydrinkar utan störning.
Blåser det lite lätt bris på era paraplydrinkar nu? Hudå! Stackars er. Men, ta det lugnt, brisen är ljum och varm och den går nog snart över ska ni se. Det brukar vara så.
Ta dig nu några minuter att lyssna noga på Öppningsanförande av Stefan Mikaelsson, talman för Sametingets plenum, Plenum i Skellefteå 4 oktober 2016. Börjar vid 03.41 minuter. Säg sen om du fortfarande tycker att det finns någon faktisk normkritik värd namnet i Svearnas rike?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6533237
/May-Britt Öhman
Lite fler taggar och länkar att kolla upp bjuder jag på men det finns mycket mer för den som verkligen vill börja skrapa på normens yta på allvar:
#StandingRock #Gállok #Kallak #Gállak
”Rievsak sjläsjkoj ja Biekkaid Biellocizáš” Feministiska teknovetenskapliga och kritiska urfolksstudieperspektiv på den samiska Förintelsen, dekolonisering och helande. http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237
Samiska som kunskapens språk
http://www.tidningencurie.se/gastbloggar/maybrittohman/2016/10/04/samiska-som-kunskapens-sprak/
Jag suckar och tänker att den dagen det på allvar finns något som skulle kunna benämns "normkritisk tvångströja" i Sverige- då finns det all anledning att fira!
Den dagen kommer vi som inte tillhör normen utan ska assimileras, försvinna, raderas ut, ge upp, ta livet av oss, tystna att fira storligen. Jag lovar. Jag ska själv ställa till en hejdundrande fest den dagen. Om jag lever.
För dit är det ännu V Ä L D I G T L Å Å Å Å Å Å Å Å Å N G T!
Så länge samiska människors döda kroppar ligger i lådor på statliga institutioner och universitet - och det finns ett helt öppet offentligt fotoarkiv från Rasbiologiska institutet utan minsta etiska protokoll, utan att det ens hamnar på framsidorna och drevas mot, så länge ministrar och universitetsledningar inte tvingas avgå på grund av detta, så länge den aggressiva kolonisationen av samiska marker tillåts fortgå, så länge staten kan bestämma sig för att använda massiva polisresurser för att gripa och låsa in samer för att de skyddar sina djur, men inga polisresurser överhuvudtaget används för att utreda övergrepp och skydda samer, och så länge samiska språket fortsätter utarmas med statens goda minne (varför är jag tvingad att skriva detta på det koloniala språket svenska ens, undrar jag?!) - ja, då sitter alla som ogillar normkritik väldigt säkert i sina solstolar och kan fortsätta sippa paraplydrinkar utan störning.
Blåser det lite lätt bris på era paraplydrinkar nu? Hudå! Stackars er. Men, ta det lugnt, brisen är ljum och varm och den går nog snart över ska ni se. Det brukar vara så.
Ta dig nu några minuter att lyssna noga på Öppningsanförande av Stefan Mikaelsson, talman för Sametingets plenum, Plenum i Skellefteå 4 oktober 2016. Börjar vid 03.41 minuter. Säg sen om du fortfarande tycker att det finns någon faktisk normkritik värd namnet i Svearnas rike?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6533237
/May-Britt Öhman
Lite fler taggar och länkar att kolla upp bjuder jag på men det finns mycket mer för den som verkligen vill börja skrapa på normens yta på allvar:
#StandingRock #Gállok #Kallak #Gállak
”Rievsak sjläsjkoj ja Biekkaid Biellocizáš” Feministiska teknovetenskapliga och kritiska urfolksstudieperspektiv på den samiska Förintelsen, dekolonisering och helande. http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237
Samiska som kunskapens språk
http://www.tidningencurie.se/gastbloggar/maybrittohman/2016/10/04/samiska-som-kunskapens-sprak/
| English version of the September 2016 May-Britt Öhman proposal to a Sámi research policy - PDF - to your right. | 
| ||
Buoris!
Detta är en första skiss på samisk forskningspolicy, riktlinjer och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samebyar, samiska företag. Den är formulerad av May-Britt Öhman, på grundval av diskussioner inom min forskningsverksamhet och föreningsaktivitet med enskilda samer, sameföreningar, samiska och samebyar sedan 2008.
OBS! Sista datum för svar är 30 november 2016.
Här finns texten som pdf och som wordfil.
Detta är allra första vändan, och alla som är intresserade av att diskutera detta vidare är välkomna att lämna synpunkter på såväl format som innehåll.
Mejla ditt/ert svar till samelandsfriauniversitet@gmail.com
Du/ni är också välkomna att diskutera genom kommentarer på bloggens kommentarsfält, www.samelandsfriauniversitet.com eller på Facebooksidan Samelands fria universitet. Eller hashtagga kommentarer #samiskforskningspolicy2016 i egna blogginlägg och sociala medier.
Efter 30 november kommer synpunkterna att inarbetas och ett nytt förslag sändas ut. Ambitionen är att ha ett färdigt policydokument senast hösten 2017.
De som därefter vill underteckna, som enskild same, sameförening, sameby, samiskt företag eller annat är då välkomna att göra så.
Välkommen med dina/era synpunkter!
/May-Britt Öhman, fil.dr,
Samelands fria universitet och forskare vid Uppsala universitet
****
I denna forskningspolicy och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samiska organisationer, samiska företag anger för det första allmänna ståndpunkter hur vi (***undertecknade samer, samiska organisationer, samebyar***) ser på forskningspolitiken och forskningens relation till samiskt territorium, samiska näringar och kultur, samer samt hur forskningen bör utvecklas.
För det andra innehåller policyn riktlinjer för hur vi menar att forskarsamhället, dess finansiärer – såväl statliga som övriga - bör förhålla sig till samer och de territorier som samer verkar inom. Det handlar här om etiska förhållningssätt och riktlinjer för en god forskning som har samklang med våra syften och ambitioner.
För det tredje finns i denna policy rekommendationer till samebyar, företag, föreningar samt enskilda samer – om hur man kan förhålla sig till företrädare för forskarvärlden i olika slags forskningsprojekt.
Slutligen redovisas utgångspunkter för ambitioner för fortsatt arbete i förhållande till forskning samt samverkan med forskarsamhället.
Allmänna ståndpunkter
Ett återkommande mål för nations/kolonialstatens forskningspolitik är att främja samhället. En utmaning vi ser är att det samiska samhället hitintills inte särskilt uppmärksammas i detta avseende.
Behoven för det samiska samhället har än så länge aldrig fått några egna formuleringar. Det är därför viktigt att fastställa behoven och ambitionerna för det samiska samhället utifrån forskningssatsningarna.
Exempelvis så fastslås i Regeringens forskningsproposition (2012/13:30) ”Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.” Dylika formuleringar är regel för samtliga regeringars forskningspropositioner och därmed inriktningen på all statligt finansierad forskning och innovation, som bedrivs vid universiteten och högskolorna.
Vi menar att forskning och innovation även måste komma det samiska samhället till del och detta på de förutsättningar som samer, samiska organisationer och företrädare själva anser vara i samklang med just samisk samhällelig utveckling och samiskt näringslivs konkurrenskraft samt samisk kulturella traditioners bevarande och utveckling.
Samer har en lång tradition av kunskapsöverföring och utbyte med andra folk. Vad gäller inträdet på den arena som benämns akademisk, så har samer funnits vid universitet ända sedan universiteten etablerades i Norden.
Samer finns även idag på olika positioner inom universitet och högskolor men fortfarande bedrivs forskning om samer, om samiskt territorium, inklusive renskötsel till den allra största delen av icke-samer.
Även om det finns väldigt många goda icke-samiska forskare som är seriösa i sitt arbete och gör sitt yttersta för att bidra till en positiv samisk samhällsutveckling, finns det anledning att dels ha som ambition att betydligt fler samer själva ska delta aktivt i denna forskning och kunskapsproduktion samt i att utforma den samma.
Vi vill se olika satsningar som kan få fler samer som genomgå högre utbildning och forskarutbildning, och därmed en betydligt större representation av samer inom forskarsamhället. Detta är viktigt för att bidra till utformning av en forskningspolitik för Sverige som tar hänsyn till det samiska samhället och bidrar till dess utveckling. Det är också avgörande för att säkerställa att alla nivåer av utbildningens utformning och inriktning får grundläggande inslag av samisk kultur, historia, religion och tradition.
Även den akademiska vetenskapliga kunskapsproduktionen bör ta hänsyn till samiska perspektiv i betydligt större utsträckning än vad som hitintills varit fallet. Detta förutsätter att samtlig högre utbildning innehåller utbildning om samisk historia, traditioner och även om nutida samiska näringar och kultur.
Urfolk –som samer – har dessutom sedan århundraden varit objekt för studier – forskning - av andra, utifrån. Syftet har många gånger inte främst varit att främja urfolkens – samernas – levnadssätt och framtida överlevnad, utan snarare varit grund för olika slags exploateringar.
Majoriteten av dagens vetenskapliga discipliner utgår idag framförallt från ett kolonialt perspektiv, där Sápmi kommit att bli framförallt en råvaruexportör, där resurser såsom vattenkraft, malm, skog, hämtas och forskningen och högre utbildning ifrågasätter inte detta perspektiv.
Vi menar att forskning och högre utbildning bör främja och bidra till utvecklande av traditionell samisk kunskap samt att traditionell samisk kunskap bör erkännas som vetenskap och samisk kunskapsöverföring bör likställas med högre utbildning och forskning och därmed erhålla lika stort statligt stöd för dess utveckling
Forskningsfältet urfolksstudier existerar sedan tre fyra decennier. Inom detta forskningsfält är det övergripande målet just att främja urfolks fortsatta levnad, överlevnad och kultur. Att stödja urfolks land- och vattenrättigheter blir då en självklar del i forskningsverksamheten och vetenskapsproduktionen. För att kunna hävda tillhörighet till detta fält krävs även att man att aktivt bidrar till helande, avkolonialisering, etiska förhållningssätt, deltagande, urfolks/samers självbestämmande, att man ge deltagarna kontroll över forskningsresultat. En annan avgörande del är att urfolk och våra seder och traditioner beskrivs på ett respektfullt sätt.[1]
Fältet är brett och välutvecklat i Kanada, USA, Australien, Nya Zeeland och Indien med många forskare som själva tillhör urfolk. Vi välkomnar att detta forskningsfält etableras och utvecklas även i Sverige samt att de etiska förhållningssätt som finns inom urfolksstudier blir regel även för samtliga andra vetenskapliga områden där samer, samiskt territorium och samiska samhällen beforskas.
Vi menar även att plattformar bör skapas där forskning ledd av samer kan bedrivas utifrån samiska perspektiv. Vi framhåller därför en satsning på ett samiskt universitet som önskvärd, samt en satsning på en samisk vetenskapsakademi.
Riktlinjer och etiska förhållningssätt för forskarsamhället
Under arbetet med forskningspolicyn har ett flertal exempel på forskningsverksamhet och forskare som inte är i enlighet med god forskning och etiska förhållningssätt framkommit. Nedan framkommer dessa iakttagelser nu omformulerade till riktlinjer.
Forskare som kommer till samebyar och sameföreningar måste visa respekt för att det är tidsödande att delta i forskningsprojekt och att det inte är någon självklarhet att samer ska ställa upp i allehanda forskningsprojekt.
Forskare som är etablerade inom forskarsamhället bör bidra till att forskning kan initieras av samebyar och sameföreningar.
Forskningen bör ha ett helhetsperspektiv på landskapet – vattnen – renskötsel och andra näringar.
Det måste etableras etiska riktlinjer för de bilder på samer som finns i statliga arkiv från tidigare rasbiologisk forskning. Dessa riktlinjer måste utarbetas i samverkan med samiska organisationer och företrädare, samt samiska forskare.
De samiska kroppar som finns i olika arkiv måste återlämnas och återbegravas.
Det är ingen självklarhet att en forskare som själv är same har en bättre utgångspunkt i forskningsetiska förhållningssätt. Det är därför viktigt att även samer som är forskare reflekterar över dessa frågeställningar.
Rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samiska riksorganisationer, samebyar, samiska företag ifråga om forskning och högre utbildning
Det kommer hela tiden ett stort antal förfrågningar om att vara med i olika forskningsprojekt samt att bidra med kunskap ifråga om det samiska samhället. Det finns en anledning att väga för och nackdelar för varje enskilt tillfälle.
Vad händer med de uppgifter du lämnar ut? Vad är resultaten av forskningen?
Det är viktigt att känna till att all forskning som görs inom universitet och högskolor lyder under offentlighetsprincipen. Detta innebär till exempel att uppgifter som lämnas ut och som lagras av forskare vid statliga lärosäten (alla universitet och högskolor i Sverige) kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Det är inte något ofta förekommande, men dylikt har hänt. Man kan därför aldrig garanteras total och säker anonymitet. Dessutom kan uppgifter som är känsliga aldrig garanteras total sekretess.
Det är därför viktigt att vara väl informerad om aktuellt forskningsprojekt och att ha satt sig in i dess syften och mål.
En forskare kan heller aldrig ha fullständig kontroll över det färdiga resultatet och hur det kommer att användas. Detta är viktigt att känna till på förhand. Det kan bli väldigt bra och det kan bli väldigt dåligt. Det kan också vara så att det inte blir någon skillnad överhuvudtaget för den som lämnar ut uppgifter.
Forskning tar dessutom ofta lång tid och de förhoppningar som forskaren själv har om att åstadkomma förändringar till det bättre kan inte alltid infrias.
Ersättning för insatser i forskningsprojekt och utbildning inom universitet och högskolor
Det är tidskrävande att delta i forskningsprojekt. Det är inte rimligt att ställa upp gratis och med egen tid. Samebyar, föreningar och individer rekommenderas därför att begära ersättning motsvarande forskarlön – samma som forskarna i det aktuella projektet - när det handlar om omfattande insatser.
Vad gäller intervjuer som tar tid i anspråk är det svårt att ha någon fast rekommendation för eventuell ersättning. Det är idag inte praxis inom forskning att erbjuda det som oftast benämns ”informanter ” (den som blir intervjuad) ersättning för den tiden som tas i anspråk. Dock är det dags att förändra detta.
Då enskilda samer/sameföreningar/samebyar ofta blir tillfrågade att vara informanter, just för att de är samer och har den samiska erfarenheten behöver var och en tänka efter om man vill bidra till just den specifika forskningsstudien. Då är det viktigt att begära information om syftet med studien och hur forskaren ifråga tänker sig att forskningsresultaten kan vara till nytta för det samiska samhället – eller för föreningen eller individen ifråga specifikt.
Be forskaren konkret beskriva detta, samt begär att få det skriftligt i mejl förslagsvis. Mejl som kommer från en universitetsadress – på svenska lärosäten – är offentliga handlingar och därmed också något som i efterhand kan användas för att ställa uppföljningsfrågor.
Om intervjuaren/forskaren kan medge ekonomisk ersättning för arbetstid – intervju samt att i efterhand läsa och godkänna intervjun – är det positivt. Det borde rimligtvis vara del av kostnaderna för forskningsprojektet. För närvarande är detta dock oftast inte möjligt. Frågan om ersättning bör dock ställas till varje forskare som önskar intervjua. Det behöver inte vara stora summor, utan motsvara en viss arbetstid helt enkelt.
Först efter besked om hur forskaren/forskningsprojektet tänkt kring detta bör man som enskild same, sameförening, sameby ta ställning till om man önskar vara med.
Ersättning för föreläsningar och utbildningsinsatser
Här rekommenderas att föreläsningar som görs av samer i olika sammanhang vid universitet och högskola bör ersättas med minst motsvarande professorslön. Detta eftersom den kunskap som samer erbjuder är omfattande och bör likställas med professor i kompetens.
Många lärosäten har en schablon för timersättning till undervisning tillgänglig på sin hemsida, som kan användas som utgångspunkt.
KTH: https://intra.kth.se/anstallning/anstallningsvillkor/lon/timlonebelopp-1.572917
Stockholms universitet: http://www.su.se/medarbetare/personal/personaladministration/l%C3%B6n-och-ers%C3%A4ttning/l%C3%B6n-till-timl%C3%A4rare-samt-timanst%C3%A4llda-assistenter-1.92635
Det som ersätts är undervisningstimmar, som motsvarar 45 minuter. Om en timmes föreläsning skall hållas bör även minst två timmars förberedelser ingå i ersättningen.
Om ersättning betalas mot faktura görs påslag motsvarande lönekostnadsersättning, vanligtvis omkring 50%.
Utgångspunkter för fortsatt arbete i förhållande till forskning samt samverkan med forskarsamhället och högre utbildning
Vi vill se en tydligt stärkt representation av samer – som är öppna med sin samiska identitet- inom forskningen och högre utbildning.
Plattformar som stärker samers vägar in i akademin och växelverkan med renskötseln och andra traditionella samiska näringar skall stärkas.
Samer, samiska organisationer och samiska forskare bör finnas i alla nationella beredningar och sammanhang där forskning och högre utbildning formuleras.
Forskare som själva är samer bör lyftas fram och stärkas. Det ska vara möjligt att vara same – öppen med sin samiska identitet – och göra akademisk karriär.
De statliga finansiärerna som fördelar forskningsmedel skall ha särskild kompetens för samiska – urfolks- frågor.
EUs forskningsfinansiärer som fördelar forskningsmedel skall ha särskild kompetens för samiska- urfolks- frågor.
Särskilda och tillräckliga medel skall avsättas för att stärka samiska perspektiv i vetenskaplig kunskapsproduktion.
Ett universitet med särskilt fokus på samisk – urfolks – kunskap och perspektiv bör etableras inom Sveriges gränser.
[1]Smith, Linda Tuhivai. 1999. Decolonizing Methodologies: Research and Indigenous Peoples. London: Zed.
Detta är en första skiss på samisk forskningspolicy, riktlinjer och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samebyar, samiska företag. Den är formulerad av May-Britt Öhman, på grundval av diskussioner inom min forskningsverksamhet och föreningsaktivitet med enskilda samer, sameföreningar, samiska och samebyar sedan 2008.
OBS! Sista datum för svar är 30 november 2016.
Här finns texten som pdf och som wordfil.
Detta är allra första vändan, och alla som är intresserade av att diskutera detta vidare är välkomna att lämna synpunkter på såväl format som innehåll.
Mejla ditt/ert svar till samelandsfriauniversitet@gmail.com
Du/ni är också välkomna att diskutera genom kommentarer på bloggens kommentarsfält, www.samelandsfriauniversitet.com eller på Facebooksidan Samelands fria universitet. Eller hashtagga kommentarer #samiskforskningspolicy2016 i egna blogginlägg och sociala medier.
Efter 30 november kommer synpunkterna att inarbetas och ett nytt förslag sändas ut. Ambitionen är att ha ett färdigt policydokument senast hösten 2017.
De som därefter vill underteckna, som enskild same, sameförening, sameby, samiskt företag eller annat är då välkomna att göra så.
Välkommen med dina/era synpunkter!
/May-Britt Öhman, fil.dr,
Samelands fria universitet och forskare vid Uppsala universitet
****
I denna forskningspolicy och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samiska organisationer, samiska företag anger för det första allmänna ståndpunkter hur vi (***undertecknade samer, samiska organisationer, samebyar***) ser på forskningspolitiken och forskningens relation till samiskt territorium, samiska näringar och kultur, samer samt hur forskningen bör utvecklas.
För det andra innehåller policyn riktlinjer för hur vi menar att forskarsamhället, dess finansiärer – såväl statliga som övriga - bör förhålla sig till samer och de territorier som samer verkar inom. Det handlar här om etiska förhållningssätt och riktlinjer för en god forskning som har samklang med våra syften och ambitioner.
För det tredje finns i denna policy rekommendationer till samebyar, företag, föreningar samt enskilda samer – om hur man kan förhålla sig till företrädare för forskarvärlden i olika slags forskningsprojekt.
Slutligen redovisas utgångspunkter för ambitioner för fortsatt arbete i förhållande till forskning samt samverkan med forskarsamhället.
Allmänna ståndpunkter
Ett återkommande mål för nations/kolonialstatens forskningspolitik är att främja samhället. En utmaning vi ser är att det samiska samhället hitintills inte särskilt uppmärksammas i detta avseende.
Behoven för det samiska samhället har än så länge aldrig fått några egna formuleringar. Det är därför viktigt att fastställa behoven och ambitionerna för det samiska samhället utifrån forskningssatsningarna.
Exempelvis så fastslås i Regeringens forskningsproposition (2012/13:30) ”Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.” Dylika formuleringar är regel för samtliga regeringars forskningspropositioner och därmed inriktningen på all statligt finansierad forskning och innovation, som bedrivs vid universiteten och högskolorna.
Vi menar att forskning och innovation även måste komma det samiska samhället till del och detta på de förutsättningar som samer, samiska organisationer och företrädare själva anser vara i samklang med just samisk samhällelig utveckling och samiskt näringslivs konkurrenskraft samt samisk kulturella traditioners bevarande och utveckling.
Samer har en lång tradition av kunskapsöverföring och utbyte med andra folk. Vad gäller inträdet på den arena som benämns akademisk, så har samer funnits vid universitet ända sedan universiteten etablerades i Norden.
Samer finns även idag på olika positioner inom universitet och högskolor men fortfarande bedrivs forskning om samer, om samiskt territorium, inklusive renskötsel till den allra största delen av icke-samer.
Även om det finns väldigt många goda icke-samiska forskare som är seriösa i sitt arbete och gör sitt yttersta för att bidra till en positiv samisk samhällsutveckling, finns det anledning att dels ha som ambition att betydligt fler samer själva ska delta aktivt i denna forskning och kunskapsproduktion samt i att utforma den samma.
Vi vill se olika satsningar som kan få fler samer som genomgå högre utbildning och forskarutbildning, och därmed en betydligt större representation av samer inom forskarsamhället. Detta är viktigt för att bidra till utformning av en forskningspolitik för Sverige som tar hänsyn till det samiska samhället och bidrar till dess utveckling. Det är också avgörande för att säkerställa att alla nivåer av utbildningens utformning och inriktning får grundläggande inslag av samisk kultur, historia, religion och tradition.
Även den akademiska vetenskapliga kunskapsproduktionen bör ta hänsyn till samiska perspektiv i betydligt större utsträckning än vad som hitintills varit fallet. Detta förutsätter att samtlig högre utbildning innehåller utbildning om samisk historia, traditioner och även om nutida samiska näringar och kultur.
Urfolk –som samer – har dessutom sedan århundraden varit objekt för studier – forskning - av andra, utifrån. Syftet har många gånger inte främst varit att främja urfolkens – samernas – levnadssätt och framtida överlevnad, utan snarare varit grund för olika slags exploateringar.
Majoriteten av dagens vetenskapliga discipliner utgår idag framförallt från ett kolonialt perspektiv, där Sápmi kommit att bli framförallt en råvaruexportör, där resurser såsom vattenkraft, malm, skog, hämtas och forskningen och högre utbildning ifrågasätter inte detta perspektiv.
Vi menar att forskning och högre utbildning bör främja och bidra till utvecklande av traditionell samisk kunskap samt att traditionell samisk kunskap bör erkännas som vetenskap och samisk kunskapsöverföring bör likställas med högre utbildning och forskning och därmed erhålla lika stort statligt stöd för dess utveckling
Forskningsfältet urfolksstudier existerar sedan tre fyra decennier. Inom detta forskningsfält är det övergripande målet just att främja urfolks fortsatta levnad, överlevnad och kultur. Att stödja urfolks land- och vattenrättigheter blir då en självklar del i forskningsverksamheten och vetenskapsproduktionen. För att kunna hävda tillhörighet till detta fält krävs även att man att aktivt bidrar till helande, avkolonialisering, etiska förhållningssätt, deltagande, urfolks/samers självbestämmande, att man ge deltagarna kontroll över forskningsresultat. En annan avgörande del är att urfolk och våra seder och traditioner beskrivs på ett respektfullt sätt.[1]
Fältet är brett och välutvecklat i Kanada, USA, Australien, Nya Zeeland och Indien med många forskare som själva tillhör urfolk. Vi välkomnar att detta forskningsfält etableras och utvecklas även i Sverige samt att de etiska förhållningssätt som finns inom urfolksstudier blir regel även för samtliga andra vetenskapliga områden där samer, samiskt territorium och samiska samhällen beforskas.
Vi menar även att plattformar bör skapas där forskning ledd av samer kan bedrivas utifrån samiska perspektiv. Vi framhåller därför en satsning på ett samiskt universitet som önskvärd, samt en satsning på en samisk vetenskapsakademi.
Riktlinjer och etiska förhållningssätt för forskarsamhället
Under arbetet med forskningspolicyn har ett flertal exempel på forskningsverksamhet och forskare som inte är i enlighet med god forskning och etiska förhållningssätt framkommit. Nedan framkommer dessa iakttagelser nu omformulerade till riktlinjer.
- Samer ska inte behöva utbilda forskare som kommer och vill göra forskning om samer. Det är självklart att forskaren redan är påläst om den samiska kultur och plats de vill undersöka, samt att de har god kunskap om etiska förhållningssätt samt kulturella koder.
- Om samer som inte själva är forskare ska bidra med sin kunskap i olika forskningsprojekt, bör de erbjudas kompensation som motsvarar en forskares ersättning i projektet. Samer som så önskar bör även involveras med möjligheten att göra insatsen som del i en högre utbildning och/eller forskarutbildning och därmed ges möjligheten att på sikt själva utforma forskningen inom berört område.
- Forskningsresultat måste återföras snabbt och på tillgängliga sätt ifråga om språk och kommunikationssätt. Det är viktigt att resultat från forskningsprojekt som genomförs kommuniceras på ett sätt så att de som deltagit kan tillgodogöra sig innehållet samt få nytta av detsamma. Det kan handla om mer populärvetenskapliga publikationer, film, samt även presentationer och workshops där resultaten presenteras för de berörda och där det ges möjlighet till diskussioner.
- Intervjuer som görs av forskare måste bli åtkomliga för efterkommande och nu levande släkt. Det har förekommit att äldre personer har intervjuats, och intervjuer återges utan kontext. När släktingar frågat forskaren om intervjuerna har de nekats ta del av dessa. Det är inte etiskt försvarbart att detta sker.
- Fotografier av samer skall aldrig visas i något sammanhang utan att ett tydligt medgivande har getts av personen/personerna i fråga. Detta medgivande skall framföras vid användandet av bilden.
- Fotografier av samer ska aldrig visas utan att personerna anges med namn och aldrig utan att kontexten från vilken bilden härrör framgår tydligt, förutsatt att den avbildade inte har framhållit att hen vill vara anonym.
- Det är inte självklart att intervjuer med samer ska anonymiseras. Dels är svårt att hålla samiska informanter fullständigt anonyma, då det samiska samhället är litet. Dels vill en del samer att deras röster ska höras och att deras berättelser ska vara knutna till deras person. Därför behöver frågan om anonymitet diskuteras noga med informanten ifråga i varje forskningsprojekt. Detta är ett exempel på en forskningsetisk fråga som bör utvecklas i samverkan med det samiska samhället och samiska forskare.
Forskare som kommer till samebyar och sameföreningar måste visa respekt för att det är tidsödande att delta i forskningsprojekt och att det inte är någon självklarhet att samer ska ställa upp i allehanda forskningsprojekt.
Forskare som är etablerade inom forskarsamhället bör bidra till att forskning kan initieras av samebyar och sameföreningar.
Forskningen bör ha ett helhetsperspektiv på landskapet – vattnen – renskötsel och andra näringar.
Det måste etableras etiska riktlinjer för de bilder på samer som finns i statliga arkiv från tidigare rasbiologisk forskning. Dessa riktlinjer måste utarbetas i samverkan med samiska organisationer och företrädare, samt samiska forskare.
De samiska kroppar som finns i olika arkiv måste återlämnas och återbegravas.
Det är ingen självklarhet att en forskare som själv är same har en bättre utgångspunkt i forskningsetiska förhållningssätt. Det är därför viktigt att även samer som är forskare reflekterar över dessa frågeställningar.
Rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samiska riksorganisationer, samebyar, samiska företag ifråga om forskning och högre utbildning
Det kommer hela tiden ett stort antal förfrågningar om att vara med i olika forskningsprojekt samt att bidra med kunskap ifråga om det samiska samhället. Det finns en anledning att väga för och nackdelar för varje enskilt tillfälle.
Vad händer med de uppgifter du lämnar ut? Vad är resultaten av forskningen?
Det är viktigt att känna till att all forskning som görs inom universitet och högskolor lyder under offentlighetsprincipen. Detta innebär till exempel att uppgifter som lämnas ut och som lagras av forskare vid statliga lärosäten (alla universitet och högskolor i Sverige) kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Det är inte något ofta förekommande, men dylikt har hänt. Man kan därför aldrig garanteras total och säker anonymitet. Dessutom kan uppgifter som är känsliga aldrig garanteras total sekretess.
Det är därför viktigt att vara väl informerad om aktuellt forskningsprojekt och att ha satt sig in i dess syften och mål.
En forskare kan heller aldrig ha fullständig kontroll över det färdiga resultatet och hur det kommer att användas. Detta är viktigt att känna till på förhand. Det kan bli väldigt bra och det kan bli väldigt dåligt. Det kan också vara så att det inte blir någon skillnad överhuvudtaget för den som lämnar ut uppgifter.
Forskning tar dessutom ofta lång tid och de förhoppningar som forskaren själv har om att åstadkomma förändringar till det bättre kan inte alltid infrias.
Ersättning för insatser i forskningsprojekt och utbildning inom universitet och högskolor
Det är tidskrävande att delta i forskningsprojekt. Det är inte rimligt att ställa upp gratis och med egen tid. Samebyar, föreningar och individer rekommenderas därför att begära ersättning motsvarande forskarlön – samma som forskarna i det aktuella projektet - när det handlar om omfattande insatser.
Vad gäller intervjuer som tar tid i anspråk är det svårt att ha någon fast rekommendation för eventuell ersättning. Det är idag inte praxis inom forskning att erbjuda det som oftast benämns ”informanter ” (den som blir intervjuad) ersättning för den tiden som tas i anspråk. Dock är det dags att förändra detta.
Då enskilda samer/sameföreningar/samebyar ofta blir tillfrågade att vara informanter, just för att de är samer och har den samiska erfarenheten behöver var och en tänka efter om man vill bidra till just den specifika forskningsstudien. Då är det viktigt att begära information om syftet med studien och hur forskaren ifråga tänker sig att forskningsresultaten kan vara till nytta för det samiska samhället – eller för föreningen eller individen ifråga specifikt.
Be forskaren konkret beskriva detta, samt begär att få det skriftligt i mejl förslagsvis. Mejl som kommer från en universitetsadress – på svenska lärosäten – är offentliga handlingar och därmed också något som i efterhand kan användas för att ställa uppföljningsfrågor.
Om intervjuaren/forskaren kan medge ekonomisk ersättning för arbetstid – intervju samt att i efterhand läsa och godkänna intervjun – är det positivt. Det borde rimligtvis vara del av kostnaderna för forskningsprojektet. För närvarande är detta dock oftast inte möjligt. Frågan om ersättning bör dock ställas till varje forskare som önskar intervjua. Det behöver inte vara stora summor, utan motsvara en viss arbetstid helt enkelt.
Först efter besked om hur forskaren/forskningsprojektet tänkt kring detta bör man som enskild same, sameförening, sameby ta ställning till om man önskar vara med.
Ersättning för föreläsningar och utbildningsinsatser
Här rekommenderas att föreläsningar som görs av samer i olika sammanhang vid universitet och högskola bör ersättas med minst motsvarande professorslön. Detta eftersom den kunskap som samer erbjuder är omfattande och bör likställas med professor i kompetens.
Många lärosäten har en schablon för timersättning till undervisning tillgänglig på sin hemsida, som kan användas som utgångspunkt.
KTH: https://intra.kth.se/anstallning/anstallningsvillkor/lon/timlonebelopp-1.572917
Stockholms universitet: http://www.su.se/medarbetare/personal/personaladministration/l%C3%B6n-och-ers%C3%A4ttning/l%C3%B6n-till-timl%C3%A4rare-samt-timanst%C3%A4llda-assistenter-1.92635
Det som ersätts är undervisningstimmar, som motsvarar 45 minuter. Om en timmes föreläsning skall hållas bör även minst två timmars förberedelser ingå i ersättningen.
Om ersättning betalas mot faktura görs påslag motsvarande lönekostnadsersättning, vanligtvis omkring 50%.
Utgångspunkter för fortsatt arbete i förhållande till forskning samt samverkan med forskarsamhället och högre utbildning
Vi vill se en tydligt stärkt representation av samer – som är öppna med sin samiska identitet- inom forskningen och högre utbildning.
Plattformar som stärker samers vägar in i akademin och växelverkan med renskötseln och andra traditionella samiska näringar skall stärkas.
Samer, samiska organisationer och samiska forskare bör finnas i alla nationella beredningar och sammanhang där forskning och högre utbildning formuleras.
Forskare som själva är samer bör lyftas fram och stärkas. Det ska vara möjligt att vara same – öppen med sin samiska identitet – och göra akademisk karriär.
De statliga finansiärerna som fördelar forskningsmedel skall ha särskild kompetens för samiska – urfolks- frågor.
EUs forskningsfinansiärer som fördelar forskningsmedel skall ha särskild kompetens för samiska- urfolks- frågor.
Särskilda och tillräckliga medel skall avsättas för att stärka samiska perspektiv i vetenskaplig kunskapsproduktion.
Ett universitet med särskilt fokus på samisk – urfolks – kunskap och perspektiv bör etableras inom Sveriges gränser.
[1]Smith, Linda Tuhivai. 1999. Decolonizing Methodologies: Research and Indigenous Peoples. London: Zed.
Idag i Sameradion - se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6517193 Stäm sk*ten ur de koloniala tjuvföretagen - del 2 -
några tips på konkreta aktioner
I morse 07.30 debatterade jag live i Aftonbladet Morgon med Rutger Lindquist, VD för det koloniala tjuvföretaget "Jojka". Jag tycker det blev ett bra samtal, under programledaren Claes Åkesons proffsiga ledning och med initierade frågor.
Jag vill börja med att framhålla att mitt engagemang i detta hänger i allra högsta grad ihop med att belysa hur samisk kultur och tradition steg för steg tas över, raderas ut, förstörs och att jag inte stillatigande tänker se på. Som forskare, som same, som medborgare i Sverige, som människa har jag ett ansvar att ifrågasätta, att sätta emot.
Detta har nämligen direkt påverkan på oss alla, på samer, samiska samhället och även på Sverige som demokratisk stat.
Sveriges företrädare - såväl myndigheter som många företag - vill ju gärna framhålla Sverige som ett internationellt föredöme för mänskliga rättigheter. Så det är dags att börja kräva att Sverige - myndigheter och företag - då faktiskt agerar föredömligt. Samt att belysa internationellt att idag uppträder såväl svenska företag som myndigheter högst kolonialt och rasistiskt, gentemot urfolket samer!
Senast idag tar Sameradion upp hur FNs specialrapportör för urfolksfrågor, Victoria Tauli Corpuz, i sin senaste rapport riktar kritik mot Sverige.
Rutger Lindquist (som inte har några planer på att ändra företagets namn "Jojka") var väldigt upprörd över att jag kallade företaget för kolonialt och rasistiskt. Att jag ville (med stöd av Urfolksdeklarationen) uppmana människor att kontakta företagets kunder med frågor och krav tyckte han var under all kritik.
Jag ska passa på att tipsa Rutger Lindquist med fler att läsa artikel 1 o 2 i deklarationen:
1. Indigenous peoples have the right to practise and revitalize their cultural traditions and customs. This includes the right to maintain, protect and develop the past, present and future manifestations of their cultures, such as archaeological and historical sites, artefacts, designs, ceremonies, technologies and visual and performing arts and literature.
2. States shall provide redress through effective mechanisms, which may include restitution, developed in conjunction with indigenous peoples, with respect to their cultural, intellectual, religious and spiritual property taken without their free, prior and informed consent or in violation of their laws, traditions and customs"
Dessutom tyckte Rutger Lindquist att jag borde ha drivit frågan till Europadomstolen, för ett år sedan, när jag senast var i kontakt med dem. Eftersom jag inte gjort det så menade han att jag ju uppenbarligen inte tyckte det var tillräckligt viktigt. Och så tyckte han att det var underligt att jag inte kontaktat andra företag som använder ordet "Jojk" i sina företags namn.
Jag tackade förstås för tipsen! Uppenbarligen finns det ju fler företag som måste sättas under lupp!
Frågan har idag även följts upp i Sameradion, Sveriges Radio, i en intervju med Jacob Adams, Tromsö universitet http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6517199
Detta är något för Sveriges regering, för de europeiska regeringarna, för Europeiska kommissionen, att göra något åt. Skyddet för urfolks kulturer måste fastslås i lagstiftningarna. Det ska inte finnas minsta tvivel för Patent och registreringsverket, för dess danska motsvarighet.
Arbete pågår ju även med Agenda 2030, där frågor om företagens sociala hållbarhet är på dagordningen. Här är det ju läge att ligga i framkanten, kan en tycka.
Men samtidigt så är det som jag skrev i gårdagens blogginlägg en omöjlighet att hålla på så här och reagera hela tiden. Det tar för mycket tid och kraft, som behöver användas till annat arbete.
Den maoriske professorn Graham Smith kallar det en kolonial "avledande politik", min översättning av "politics of distraction". En kolonial avledningsmanöver, där urfolk hela tiden hamnar i reaktion och tvingas sysselsätta sig med att försvara sig, förklara sig, undervisa - iställlet för att fokusera på sig själva, sin egen kultur, ja - att överleva och leva. Leva goda liv. Läs gärna Smiths artikel från 2003, Kaupapa Maori Theory: Theorizing Indigenous Transformation of Education & Schooling.
Så, för oss samer själva - och allierade - måste vi hela tiden tänka på att inte falla i fällan och lägga för mycket tid på detta. Dock finns det all anledning för oss att välja ut några fall att koncentrera oss på, för att bidra till förändring. Göra punktinsatser medan vi samtidigt har fokus på de långsiktiga målen.
Ambitionen är således att få till en ändring i lagstiftningen, inom länderna - och EU.
En annan ambition är att göra majoritetssamhällena uppmärksamma på frågorna, att undervisa om urfolksrättigheter, så att respektlösheten och övertrampen - stölderna upphör. Att respekt för samisk kultur och tradition blir så självklar att vi inte behöver hålla på så här. Jag ser det även som del i en större process av dekolonisering - mot en samisk självständighet - att återta samisk kultur och tradition, och rättigheter till marker och vatten.
Så nedan följer konkreta förslag till aktioner. Du kan göra insats efter möjlighet, här finns förslag som tar lite tid, eller mer tid. Alla insatser är välkomna! Fördela gärna insatserna balanserat gentemot företaget dels gentemot myndigheter/lagstiftare för största effekt.
Låt oss börja med riktade insatser mot det koloniala tjuvföretaget "Jojka".
Målet är alltså att 1. att undervisa - att få dem - och alla deras kunder och samarbetspartners - att förstå vad det är de gör när de använder ordet "Jojka" som företagsnamn, samt 2. förmå dem att byta namn till något som inte har med samisk kultur att göra
- Gå in på företagets Facebook sida och ge dem dåligt betyg - 1 stjärna är det lägsta - samt skriv lämplig recension.
Påpeka det uppenbart olämpliga i användandet av namnet "Jojka" som företagsnamn. Se här ett exempel på recension - där detta kommunikationsföretags kommunikation också lyfts fram på ett intressant sätt.
- Gå in på "Jojka"s kunders Facebook sidor och skriv recensioner och medföljande kommentar om samarbetet med ett kolonialt tjuvföretag. Här finns NetOnNet, Bubbleroom , Partykungen
(Du kan själv se vilka kunder och samarbetspartners "Jojka" har på hemsidan (kunder) för senaste uppdateringarna).
- Kontakta styrelsen för Missing People - som idag har "Jojka" som leverantör och fråga hur de tänkte här och om de har tänkt igenom hur de förhåller sig till det samiska folket? Det går förstås bra att skriva till deras allmänna mejl också: info@missingpeople.se
- Du som är duktig på just detta kan ju även kontakta aktieägare och skriva i aktieforum. Kanske köpa en aktie i företaget och gå på stämman? Jag är inte säker på att det är så effektivt, här vet andra säkert bättre än jag. Se http://news.cision.com/se/jojka-communications-ab/r/kallelse-till-extra-bolagsstamma-i-jojka-communications-ab--publ-,c9882171
samt https://www.avanza.se/placera/forum/forum/jojka-communications-ab.html
Det är också viktigt att göra en insats gentemot lagstiftarna, samt patent och registreringsmyndigheter. Ambitionen är att undervisa och att åstadkomma förändring. Några konkreta förslag följer nedan.
- PRV och EUs Varumärkesmyndighet
Jag kontaktade Patent- och registreringsverket PRV för ett år sedan angående flera företag - se vårt utbyte här- men det framgick snabbt att det är ett tätt slysnår av myndigheter och paragrafer och att i fallet Jojka kan de inget göra då det ansvaret ligger på EU:s varumärkesmyndighet OHIM i Alicante. PRV skriver: "Den som vill begära upphävande eller ogiltighetsförklaring av ett märke som registrerats vid OHIM får vända sig dit.: www.oami.europa.eu "
Likväl är det en vits att skriva och påpeka frågorna för PRVs jurister och varför inte Generaldirektören? Släng iväg ett mejl. I undervisningssyfte om inte annat. Jag har själv erbjudit mina tjänster som konsult, de utbildar förhoppningsvis sina handläggare kontinuerligt, och detta borde rimligtvis vara något att öka kunskaperna om. Allmän epost är prv@priv.se
- Vad gäller BeChristensen och registreringen av ordet "Samer", se gårdagens blogginlägg - så kontakta gärna företaget självt, men även den danska myndigheten kan ju undervisas i frågan. Här finns mejl till ledningen: http://www.dkpto.dk/information/kontakt/kontakt-ledelsen/ . Allmän epost är: pvs@dkpto.dk
Lagstiftarna - kontakta ansvariga i Sveriges regering:
Statsminister Stefan Löfvén sa i Regeringsförklaringen 13 september följande " Samiskt självbestämmande stärks. Samisk kultur och samhällsliv värnas." Så - följ gärna upp med ett mejl till statsministern själv "statsradsberedningen.registrator@regeringskansliet.se" - skriv i ärende "Till Stefan Löfvén via registrator" (obs tänk på att alla dylika mejl blir offentlig handling!)
Fråga hur de tänker arbeta konkret med att värna samisk kultur och samhällsliv, mot bakgrund av just detta koloniala stjälande av just samisk kultur för kommersiellt bruk.
Skriv gärna - eller ring för all del - även till civilminister Ardalan Shekarabi, som har ansvar för delegationen för Agenda 2030 - här är kontaktuppgifter: http://www.regeringen.se/kontaktuppgifter/#2105
Telefonnumret till regeringskansliet är 08-405 10 000
Ställ till exempel frågor om Agenda 2030, och värnandet av samisk kultur i dessa avseenden. Är någon lagstiftning på gång?, kan en ju förslagsvis fråga. Det är helt ok om du inte formulerar dig exakt "rätt", det viktiga är att göra insatsen. Att skicka mejlet, eller ringa samtalet.
Sedan så går det ju även att kontakta riksdagsledamöter för det parti du röstat eller tänker rösta på, och ställa frågor i samma ärende. Det går utmärkt att ringa eller skriva. Här finns kontaktuppgifter: http://riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
Om du är - har varit eller tänker bli - student på universitet/högskola - så kan du till exempel ställa frågor till din universitetslärare, till de olika institutionerna och kursledningarna om hur de utbildar i dessa frågor. Det är en självklar uppgift för juristutbildningen, men även andra utbildningar. I Högskolelagen från 1992 som reglerar vad lärosäten i Sverige ska ägna sig åt stipuleras att högskolorna i sin verksamhet ska:
”… främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”[i] Det framhålls också att utbildningen på grundnivå ska utveckla studenternas ”förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar” samt utveckla studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, …” [ii] I grundlagen - Regeringsformen står följande: "Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas."
Om du är elev i grundskola, gymnasium, folkhögskola - kan du självklart be dina lärare ta upp dessa frågor, så lär sig fler om detta.
Ja, nu får det räcka för mig för nu.
Igår avsatte jag lite för mycket tid för detta, tror det blev 4-5 timmar. Idag har det blivit dryga 4 timmar. Det är viktigt att begränsa insatserna, och här måste jag sätta stopp för idag.
Men kom ihåg att en kvart - en halvtimme - räcker långt, välj en eller två insatser! Balansera mellan riktat mot företaget/n och lagstiftare/myndigheter. Heja!
Önskar er alla - även Rutger Lindquist! - en fin dag och många nya insikter!
/May-Britt Öhman
Ps. Om du har frågor på detta så nås jag via Uppsala universitet, epost may-britt.ohman@gender.uu.se Kom dock ihåg att även epost till mig blir offentlig handling, då universiteten är myndigheter.
Protest mot Washington Redskins, 2014. Klicka för länk. Bild från https://www.flickr.com/photos/fibonacciblue/15510239298 - Wikimedia commons. Stäm sk*ten ur de koloniala tjuvföretagen! - ungefär så sa jag i Sveriges radio - Sameradion - alldeles nyss. Strax efter tre idag.
En dröm än så länge, men en dag…
Under tiden får vi göra vårt bästa, men också hålla ögonen på framtidsmålet – att stärka samisk kultur och rättigheter – på ett sätt som stärker oss själva.
Vad har hänt?
Jo, jag blev idag uppringd av Sameradions Lars-Ola Marakatt som uppmärksammade mig på ytterligare kommersiell kolonial rasistisk stöld och ville höra vad jag har att säga i denna fråga. Detta eftersom jag skrivit om detta tidigare, se blogginlägg från 2015.
Denna gång är det ett danskt företag, BeChristensen, som tagit sig för att kalla en kollektion av stöldgods för ”Samer”. De har alltså dels kopierat samiskt hantverk – tennarmband – och dels dessutom dristat sig att kalla detta stöldgods för ”Samer”. Och än värre, danska patent- och varumärkesstyrelsen, motsvarigheten till PRV i Sverige – har gått med på att varumärkeskydda ordet! http://onlineweb.dkpto.dk/pvsonline/Varemaerke?action=107&sagID=VA%202009%2000984
Nåväl, Danmark är ju en kolonialstat, så det är inte helt förvånande. Nu har de gett patent på oss samer. Heja!
Enligt Sameradion så förstår inte företagets ägare Steen Björvig kritiken: "– Jag förstår det inte, vi förmedlar kreativt hantverk som samefolket lever av", säger han i en intervju.
Noterar en talande kommentar av Kenjh71 i Sameradions kommentarsfält, den säger det mesta: "Plantasjeeiere i Louisiana kunne heller ikke forstå hvorfor folk kunne være opprørte over deres slaver."
För dig som ännu inte förstår problemet så en crash course: Samiskt hantverk är till viss del skyddat, arbete pågår för att genomföra det i praktiken. FNs deklaration om urfolks rättigheter stadgar att man inte har rätt att stjäla eller göra profit på urfolks traditioner. Tyvärr så har inte detta omsatts i faktiskt lagstiftning ännu. Det finns inga starka företag på samernas sida för att driva detta, ingen som kan stämma sk*ten ur tjuvföretagen.
Och OM nu BeChristensen faktiskt samarbetar med samer så skulle ett hederligt sätt vara att namnge vilka samer som tillverkar detta, vilka är designers? Samt att självklart inte ta patent på namnet "Samer". Hallå liksom. Hur kan det ens vara möjligt att ta patent på ett folk? Ja, jo, just, plantageägarna, slavägare, höll på med dylikt.
I augusti 2015 skrev jag första gången här på bloggen om hur ett svenskt företag tagit den samiska vindguden Bieggolmai som symbol för sin marknadsföring, samt om företaget Jojka – som använder den samiska jojken.
Det var Nordic Native som tagit Bieggolmai och de gjorde faktiskt vissa förändringar efter påtryckningar från mig och många andra. Men Jojka kvarstår och vägrar göra något. Jag ser att nu samarbetar de med flera andra företag, Partykungen, InstaCasino, och en restaurangkedja med norskt ursprung. https://www.aktietorget.se/Instrument.aspx?InstrumentID=SE0002017707 Dessutom tycker Jojkas kolonialrasistiska företagsledning att jag är jobbig som ids fortsätta kritisera dem. Se vår konversation i skärmdumpen. Den raderades dock illa kvickt från deras FB sida och nu är jag blockerad från vidare kommentarer.
Spritdrycken ”Lapland jojk” är ett annat exempel på denna koloniala rasism och stöld. Den marknadsförs även av det statligt ägda spritmonopolföretaget Systembolaget, även om den inte säljs därigenom.
Gudrun Sjödén åberopade häromåret sitt samiska arv och använde det för att stjäla specifika samiska familjers traditioner, och namngav dessutom en klänning med L-ordet och ett par kängor också. Efter kraftig kritik och debatt i Sveriges radio http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5704139 backade hon och företaget, jag hittar inte längre igen dessa i deras utbud. För närvarande tar de från traditioner Mexico istället.
Att stjäla samisk kultur är inget nytt. Det är en del av en aggressiv och rasistisk kolonisation som tar såväl marker och vatten, som människor och våra kulturella uttryck och gör det till sitt, och lägger grunden för att kunna radera ut samer och samers rättigheter.
Vad är kolonisation? Det finns olika förklaringar. Jag brukar hänvisa till Valentin Mudimbes beskrivning i boken ”The invention of Africa” från 1988.
Mudimbe skriver där om den ”koloniserande strukturen”, som är grunden för kolonial dominans av Afrika: Dominansen av det fysiska territoriet. Reformeringen av de inföddas sinne. Integrationen av den lokala ekonomin i ett västerländskt ramverk, en penningekonomi grundad i ett system av påhittade motsatsförhållanden, där det ”moderna” ges företräde framför traditionen: ”traditionalitet – modernitet”, ”verbalt– skrivet”, ”samhällen baserade på jordbruk och traditioner – urban och industriell civilisation”, och ”byteshandel – högproduktiva ekonomier”
Jag minns nu inte om Mudimbe även skrev om att stjäla afrikanska kulturella uttryck, men det är en självklar del av kolonisation. Det brukar kallas kulturell appropriering. Cultural appropriation, och har uppmärksammats mycket på senare tid ifråga om exempelvis afroperuker, och frisyrer.
Vad gäller urfolk så är det mest känt att man använder sig indianers traditionella huvudbonad, såväl i Sverige som i USA. Att använda namn som ”Redskins” i hockey, ”Indianerna” i motorcykelklubbar, ja och Frölunda indianerna också. Och i USA så hänvisar folk till att de är Cherokees, efter behag. Det är ingen hejd på de koloniala rasistiska övergreppen. På utraderingsförsöken. Läs gärna intervju med Kim TallBear.
Det hänger tydligt och klart ihop med förstörelsen av samiska territorier, att radera ut, att sudda ut, ta över.
I USA och Kanada har kraftiga reaktioner mot detta gjorts, se bilden ovan. .
Jag skulle önska att det samiska samhället hade starka advokater som kunde stämma sk*ten ur dessa företag, utan pardon. Och i flera förekommande fall stämma sk*ten ur universitet och statliga institutioner som fortsätter med liknande aktiviteter. Det kommer ju dock att ta ett tag innan detta blir verklighet.
Vad ska vi göra fram till dess av ilskan och frustrationen?
Jag vill uppmana alla som tycker att det är fel att använda en kvart, en halvtimme, kanske en timme eller två av sin tid att gå in på deras FB sidor, att skriva till dem, och att sprida kunskap om denna stöld och koloniala rasism.
Om alla som bryr sig om mänskliga rättigheter tar detta på allvar och uppmärksammar detta, så är det mycket vunnet. Företag ÄR känsliga för kritik. Det ger sämre affärer. Jojka vill ju inte förändra sig – se bild av min senaste konversation med dem idag, 13 september, Så jag föreslår att man kontakta Partykungen, InstaCasino och håller utkik efter den nya restaurangkedjan.
Vad gäller BeChristensen så skrev jag kommentarer på deras FB sida, men dessa försvann snabbt – idag- och jag kan inte längre kommentera. Så skriv gärna där. Gör en anmälan av bilden med de tjuvkopierade samiska armbanden till Facebook. Det finns verktyg för detta. Jag skulle även önska att man gjorde en anmälan från Sametingens sida i denna fråga till Facebook och andra behöriga instanser.
Mejla företaget – kontakt hittar du på deras hemsida – googla! Och framförallt sprid information om detta.
Skriv till PRV och danska motsvarigheten. Ställ frågor. Kräv svar.
Men jag vill också säga - använd inte för mycket tid på detta! Ett av de största problemen med denna pågående aggressiva kolonisation är att det stjäl tid från oss.
Vi hamnar i reaktion hela tiden. I försvar. Vår största utmaning är att hitta vägar att ta kommandot, att ta plats på positioner där vi kan förändra utvecklingen. Om vi bara lägger tiden på att reagera, så hinner vi inte, vi orkar inte. Så balansen är livsviktig.
Jag har dock inga enkla svar på hur det ska gå till. Här är det vi själva som måste tänka ut sätt, vägar att inte enbart göra motstånd, och trötta ut oss.
Självklart är tanken på ett Samelands fria universitet en av vägarna, den stärker mig bara genom att existera som dröm, vision.
Jag har lyssnat på Elsa Laula Renberg, i kampskriften från 1904, ”Inför Lif eller Död?” Sanningsord i den lapska frågan”. Laula Renberg uppmanar här samiska män och kvinnor att ta plats, att utbilda sig och att påverka så att den samiska kulturen ska kunna överleva och se en ljus framtid an: ”tillägnen Eder all den bildning, som I kunnen få, stöd de svaga i kampen för tillvaron och tänk på vårt framtidsmål!”
Arbetet med Sanningskommission som nu initieras av Sametinget och DO är en annan väg.
Jag tänker att det är viktigt att stärka oss tillsammans, på olika sätt. Att just stötta varandra. Att skaffa sig utbildning, inom olika områden, jurister, statsvetenskap, naturvetenskap, teknik, kultur, och att ta plats i alla instanser, nätverka med varandra, har aldrig varit viktigare än just nu. Med detta följer förstås inte att visa förakt för de som inte gått högt koloniala utbildningssystemet. Tvärtom att visa största respekt och att lära sig från de som behärskar traditionella samiska kunskaper och erfarenheter, språken, och att själv utveckla detta, är också livsviktigt, för en själv, för den samiska kulturen, för en bra samtid och en god framtid.
Vi kan, vi vill, vi törs! Heja oss!
/May-Britt Öhman Tuohea Rim
Ps.Lämna gärna dina kommentarer och förslag, eller på Facebook sidan - Samelands fria universitet.
För inlägg på bloggen ansvarar respektive undertecknad skribent.
Samelands fria universitet har inga egna åsikter utan utgör en plattform för visioner och diskussioner. Kommentarer till och svar på blogginlägg publiceras efter granskning. Du är varmt välkommen med inlägg även till vår gästblogg.
RSS-flöde
