Samelands fria universitet - Samiland Free University
  • Blogg
  • Om/About
  • Gastblogg
  • Aktiviteter
  • Aktuellt/News
  • Kontakt /Contact
  • Länkar/Links
  • VATTENtjahtjeH2OLIViellemBIOTA

BLOGG
​Samelands fria universitet - Sámi Land Free University
Sámeednama friddja universitehta

Ny antologi! Uppsala mitt i Sápmi - Sábme - Saepmie II 

28/3/2017

0 Comments

 

Uppsala mitt i Sápmi - Sábme - Saepmie II ​

Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II : En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014, 2017. 
Antologin kan beställas från förlaget Vulkan via denna länk  www.vulkanmedia.se/butik/bocker/kulturhistoria-2/uppsala-mitt-i-sapmi-sabme-saepmie-ii-av-may-britt-ohman/
Bild
Bild
0 Comments

Luleå 6 mars - Canada & Sweden from Indigenous Peoples' Perspectives 

2/3/2017

0 Comments

 

Luleå 6 mars 15.15-17.00, Vetenskapens hus, Storgatan 53. Välkomna! Fritt inträde. 

För mer information - klicka på "läs mer" under affischen. 
Bild

Read More
0 Comments

Jokkmokk 4 mars - Urfolksmän och maskuliniteter

2/3/2017

0 Comments

 

Urfolksmän och maskuliniter - urfolksforskarbesök från Kanada

Samernas utbildningscentrum, Borgargatan 2, Jokkmokk. Obs - notera även föregående föreläsning från 12.30. Vi fikar 14.00-14.30  Mer information om föreläsningen nedanför affischen. Klicka på "läs mer".  Välkomna! 
Bild

Read More
0 Comments

4 mars i Jokkmokk - om Lule älv - säkerhet o livet 

2/3/2017

0 Comments

 

Välkomna på öppen föreläsning - med diskussion

Samernas utbildningscentrum, Borgargatan 2, Jokkmokk. Obs - notera även efterföljande föreläsning. Välkomna! Mer information om Lule älv föreläsningen nedanför affischen. Klicka på "läs mer".  
Bild

Read More
0 Comments

Celebrating Sámi and Dakota (fore) mothers

1/2/2017

0 Comments

 
Bild
​Place: Centre for Gender Research, Uppsala University, Villavägen 6, Uppsala, KWB - seminar room in the basement . Thursday, February 9,  15-17  
 
Celebrating Sámi and Dakota (fore) mothers:  
a conversation with Kim TallBear and May-Britt Öhman
 
In 2017 Sweden as a colonial nation turns 493 years. Colonisation of the Americas started 525 years ago. 2017 is also the centenary for the first Sámi congress, held in Tråante/Trondheim 1917, February 6-9.  
The congress was organized by a Sámi women’s association, founded Elsa Laula Renberg. Although the Swedish state has done, and still does, its best to erase Sámi culture and tradition, Sámi have never been silent. Sámi women have long been in the forefront to claim space, challenging genocide and erasure and to educate and empower other Sámi. There are several examples, the earliest known being the Sámi woman Margareta in the 13th century.  As a celebration of Sámi and other Indigenous women’s incessant work to uphold, strengthen and nurture Indigenous cultures we will have a conversation about our (fore) mothers and how they inspire us in our own work and lives.
Dr. Kim TallBear will talk about how her mother's work as an Indigenous planner in both Dakota reservation-based communities and in multi-tribal urban communities paved the way for her own planning career and her subsequent approach to academic work that centers research for social change.
Dr. May-Britt Öhman will talk both about Sámi women that she is not directly related to and a couple of her own foremothers, and their work for claiming space and challenging colonization.
Chair: Dr. Gunilla Larsson, Technoscience research group, Centre for Gender Research; Chair of Uppsam – the association for Sámi related studies in Uppsala; Sámi Land Free University, Lule/Forest Sámi.
Commentator: Dr. Doris Leibetseder, Researcher, Centre for Gender Research


​
Kim TallBear was raised by her mother, grandmother, and great-grandmother in Flandreau, South Dakota and in St. Paul, Minnesota. She is a member of the Sisseton-Wahpeton Oyate. She is also descended from the Cheyenne & Arapaho Tribes of Oklahoma. Associate Professor at the Faculty of Native Studies, University of Alberta in Edmonton, Canada. www.kimtallbear.com
May-Britt Öhman was raised in Luleå and Jokkmokk, in the Lule river valley, Julevädno, although she lived with her parents in Uppsala and in Stockholm until she started school. She is Lule and Forest Sámi, PhD and researcher at the Centre for Gender Research, Uppsala University, founder of the Sámi Land Free University.  
www.maybrittohman.com and www.samelandsfriauniversitet.com
 
The seminar is organized by the Technoscience research group, Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsam – the association for Sámi related research in Uppsala and the Sámi Land Free University. 
Bild
Bild
Bild
0 Comments

Káfastallat meets Tipi confessions - Tråante 2017, Wednesday, February 8, 15 - 18 

1/2/2017

0 Comments

 

 Platser kvar - anmäl dig nu! 

Bild
 Káfastallat meets Tipi confessions.  Tråante 2017, February 8, 15.00-18.00
Location - Tråante city centre -
exact location will be sent to registered participants. I centrala Tråante - information om exakt plats sändes till anmälda deltagare.

Come and listen to stories/confessions and/or tell/perform/yoik/sing/show your own stories on relations, relationships, “land-water- body” connections, sexualities, dreams, desires, visions, hopes…  
This is an explorative first meeting between Káfastallat
- the Sámi research network promoting relaxed conversations (around coffee)  regarding Sámi issues, led by May-Britt Öhman and the Tipi confessions
, organised by Kim TallBear.

Please see description below. Limited number of participants, maximum 30 person in total.
Sign up at https://goo.gl/forms/XSyTrrtZ8beEvYGw1   latest by Tuesday Feb.  7th  at  6 pm Tråante time.
Talks/performance/jojk/video clips are welcome. Format and language is your choice. Time limit 10 minutes.  Anonymous contributions are warmly welcomed – send in or bring along, up to 200 words.
Contributions will be made by Kim TallBear, May-Britt Öhman, Stefan Mikaelsson and we have space for some more contributions. Also, you can send in stories that you would want to be read out loud, anonymous or non-anonymous.

Káfastallat means drinking coffee together in Lule Sámi and relates to an activity among Sámi (and others) the everyday casual conversations which are an important and integral part for maintenance and development of (Sámi) culture and social/kinship/intellectual/scientific relationships. Káfastallat is about developing relaxed conversations regarding important issues and research led by Sámi in relation to Sámi/Indigenous realities, aspects of livelihood, methodologies and Decolonization and Indigenization. We emphasize in particular the wish/need to develop safe and nurturing spaces for Sámi for these discussions.  Káfastallat is a supradisciplinary gender and Indigenous methodology research network led by Dr. May-Britt Öhman, Centre for Gender Research, Uppsala University and Sámiland Free University; Dr. Astri Dankertsen, Univ. of Nordland and Dr. Sanna Valkonen, Sámi research, University of Lapland, Rovaniemi.  Funded by NOS-HS - Joint Committee for Nordic research councils in the Humanities and Social Sciences.Co - sponsored by the departments/ universities in the network. Being a supradisciplinary gender and Indigenous methodology research project we address the ex-academia partners as co-researchers. We collaborate with Sámi associations, parliaments, reindeer herders, activists, yoikers and artists, as well as with Sámi allies, scholars, policy and decision makers within the majority societies.


 

Bild
Kim TallBear was raised by her mother, grandmother, and great-grandmother in Flandreau, South Dakota and in St. Paul, Minnesota. She is a member of the Sisseton-Wahpeton Oyate. She is also descended from the Cheyenne & Arapaho Tribes of Oklahoma. Associate Professor at the Faculty of Native Studies, University of Alberta in Edmonton, Canada. www.kimtallbear.com
Bild
May-Britt Öhman was raised in Luleå and Jokkmokk, in the Lule river valley, Julevädno, although she lived with her parents in Uppsala and in Stockholm until she started school. She is Lule and Forest Sámi, PhD and researcher at the Centre for Gender Research, Uppsala University, founder of the Sámi Land Free University. maybrittohman.com samelandsfriauniversitet. com
An ongoing decolonial sexualities storytelling and variety show for stage, Tipi Confessions is co-founded and co-produced by Kim TallBear (www.kimtallbear.com). Based in Edmonton, Alberta, Canada and we also host shows in other cities across Canada. Tipi Confessions is a series of sexually themed storytelling and variety performances, associated workshops, and outreach to diverse constituencies. Modeled on the original Bedpost Confessions™ show in Austin, Texas, the well attended Austin and Canada shows promote sex positivity via performance. Stories are explicitly political, feminist, humorous, and/or educational. Performances fit our mission of ethics, education, and entertainment around sex, sexuality, and gender. They are racial, gender, sexual orientation, and ability inclusive. Tipi Confessions solicits works from Indigenous and non-Indigenous performers focused on sexual themes related to life, culture, history, and sometimes struggle.  We have organized a show for feminist scholars and activists working on sexual decolonization on Canada’s prairies, a show for Indigenous masculinities scholars and Indigenous cultural and language activists working on behalf of Indigenous men’s decolonization, and we are organizing with activists and scholars in Saskatoon a Valentine’s 2017 show for a Queer Indigenous activist event there. We envision the Sámi Confessions gathering as spanning multiple languages and with a focus on human-environment intimacies, and including not only stories and confessions but perhaps also Sámi yoiks. In general, “land-body” connections will be centered in this work. Especially younger feminist and queer thinkers are theorizing the relationships between violence to the land and violence to Indigenous women’s and other marginalized bodies. The intersections between environment and sexuality are fertile ground for this kind of storytelling.

0 Comments

Indigenizing Academia -Open program- 8 Dec, Romssa 

1/12/2016

0 Comments

 

Indigenizing Academia:
Examples, Prospects, Perspectives, Strategies
 
The Káfastallat research network
invites to an open program as part of the workshop Nubbe Káfastallam
​

Bild
​December 8, 2016, Romssa/Tromsö
 Program updated 2016-12-08 
​
Location: Auditorium E-0101, UiT. No registration necessary.
If Technology consents, the workshop will be livestreamed at https://www.youtube.com/channel/UCTEjHZLta9mOAAI2Z-eu0fg (May-Britt Öhman youtube channel). Want to join us for dinner? Please register latest by Dec 5 at 15.00 at https://goo.gl/forms/t3PBQvT5WfvT2nM02
 
12.15-12.30 Opening and introduction to open seminar (Káfastallat network organizers and host)
 
12.30 – 15.00  Chair: Camilla Brattland, UiT
 
May-Britt Öhman, Uppsala University/ Samelands fria universitet: Sámi research policies and ethical protocols: A work in progress on Swedish side of Sábme 
www.samelandsfriauniversitet.com/blogg/samisk-forskningspolicy-pa-remiss-till-samiska-samhallet

 Gunilla Larsson, Uppsala University /Samelands fria universitet: Making the invisible visible. Decolonizing history. 

(stretch break)

Krister Stoor, Umeå University: Sensing of Place. Forest Sámi stories of Grazing Land.
 
Astri Dankertsen, Nord University: Phenotype, racialization and belonging: An autoethnography of being and becoming a Sámi researcher
 
15.00-15.30 Coffee break
 
15.30 – 17.30 Chair: Astri Dankertsen, Nord University 
 
Lis-Mari Hjortfors, Laestadianism importance for Sami identity in the Lule Sami area
 
Ande Somby, UiT: When a Predator Culture meets a Prey Culture
 
Tuuli Miettunen, Univ. of Lapland, Rovaniemi:  Indigenizing the Academia: Experiences from Sára-project
 
19.30 Dinner with cultural program
 
Dinner is open to all participants outside the network at own cost, NOK 300. Please register latest by Dec. 5, at 15.00, at  https://goo.gl/forms/t3PBQvT5WfvT2nM02  

 
_______________________________________________________________________________
About Káfastallat
 
Káfastallat means drinking coffee together in Lule Sámi and relates to an activity among Sámi (and others) the everyday casual conversations which are an important and integral part for maintenance and development of (Sámi) culture and social/kinship/intellectual/scientific relationships. Káfastallat is about developing relaxed conversations regarding important issues and research led by Sámi in relation to Sámi/Indigenous realities, aspects of livelihood, methodologies and decolonization. We emphasize in particular the wish/need to develop safe and nurturing spaces for Sámi persons for these discussions.
 
Káfastallat is a groundbreaking supradisciplinary gender and Indigenous methodology research network led by Dr. May-Britt Öhman, Centre for Gender Research, Uppsala University and Sámiland Free University; Dr. Astri Dankertsen, associate prof. Social Sciences at the Univ. of Nordland and Dr. Sanna Valkonen, associate prof. of Sámi research, University of Lapland, Rovaniemi with the support of Professor Veli Pekka Lehtola, Univ. of Oulu; Dr. Gunilla Larsson, PhD, affiliated with Centre for Gender Research at Uppsala University and Sámiland Free University and Dr. Ketil Lenert Hansen, Dept. of Education, University of Tromsö.
 
Káfastallat is funded by NOS-HS - Joint Committee for Nordic research councils in the Humanities and Social Sciences which is a cooperation between the research councils in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden responsible for research within the Humanities and Social Sciences. The network is also sponsored by the departments/ universities in the network.
 
Káfastallat being a supradisciplinary gender and Indigenous methodology research project we address the ex-academia research partners not as stakeholders but as co-researchers. We (wish to) collaborate with Sámi associations, parliaments, reindeer herders, activists, yoikers and artists, as well as with Sámi allies, scholars, policy and decision makers within the majority societies.
 
__________________________________________________________________________
Abstracts

Ande Somby, UiT, Faculty of Law
 

When a Predator Culture meets a Prey Culture
 
What is the structure of the process when one culture weakens and eventually kills and consumes another culture? The presentation aims to outline a theoretical framework to analyze such a structure. One way to do structure is by using a goals and means model. The presentation is an illustration how it would look like if one divids the goals into sucessive sub goals and corresponding means.

Astri Dankertsen, Nord University, Bodö
 

Phenotype, racialization and belonging: An autoethnography of being and becoming a Sami researcher

In this presentation, I will explore how Sami racialization is a part of the process of being and becoming a Sami researcher. Through an autoethnographic approach, where I critically examine my own experiences as a Sami/Norwegian researcher, I will discuss how ideas of phenotype still haunts academia and indigenous research. Theoretically, I will use concepts from feminst, post-colonial and anti-racist theory to discuss how the social construction, categorization and embodied practice of “race” is a part of being a Sami researcher even today.
 
Eva-Lotta Päiviö, SLU, Swedish University of Agricultural Sciences/ Department of Urban and Rural Development, Uppsala

Continuity and change in reindeer husbandry
 
Reindeer husbandry is both an important pillar upholding Sami culture and it contributes to a robust management of ecosystems in northern Fennoscandia. It is consequentially a system that is governed by both natural and social processes that are linked to feed-back mechanisms that are at the same time both continuous and dynamic. In this presentation I analyze the role of continuity and dynamics in social-ecological systems through studies of intergenerational transfer of knowledge among reindeer herders. Almost all Sami reindeer herders are children to reindeer herders and they started to participate in herding activities in early childhood. The process of becoming a reindeer herder is therefore so slow and gradual that many herders do not perceive it as an active choice. This long and continuous learning process is described as a prerequisite for gaining enough knowledge about ecological settings and adaption strategies to be able to manage a production systems that relies on highly unpredictable natural conditions. Many herders in fact see themselves as being in possession of a stewardship role, towards both nature and Sami culture, that they have inherited from their ancestors and should pass on to coming generations. That way the interplay between dynamic and continuous processes has been encoded in their ethical and cultural attitudes. To sum up, deciphering of the role of generational transfer in a social-ecological system reveals important aspects of how continuity and dynamics interplay which in turn is key for achieving ecologic and social robustness in the system.
 

Gunilla Larsson, Uppsala University, Centre for Gender Research/ Samelands fria universitet
 

Making the invisible visible. Decolonizing history
 
The paper discusses the work to make visible and reclaim Sámi cultural heritage and history, as a method for decolonizing history writing. The history of Sámi in general is absent in the schoolbooks and within historical narratives. Within the archaeology discipline people have for a long time been hesitant to speak about Sámi ancient monuments. Few scholars neither have knowledge about Sámi cultural heritage nor about the specific methodologies developed to discover them.  One of the consequences is that Sámi heritage in general, and Forest Sámi in particular, is a void in archeological studies. Currently limited archeological surveys are made only in view of coming industrial exploitations that ultimately destroy the remains in the ground. Thus the Sámi heritage and the possibility to tell our history is destroyed because of an ongoing aggressive industrial colonization. The new, developed methods to be used in Sámi archaeology are presented, methods that will be a part of a combined personal, academic, activist and archeological struggle to enlighten and reclaim our heritage and history.


Krister Stoor, Umeå University, Department of Language Studies

Sensing of Place. Forest Sámi stories of Grazing Land
 
Forest Sámi culture has been documented by Swedish researcher during the 1900s. There are lots of information about their life’s in the archives, but Sámi academia has not really detected it yet. By listening to the stories of reindeer herders can we understand their relationship to land. Their knowledge passing on from generation to generation, connects the past with the present. However, there are always obstacles to join the formal academic system with the intellectual traditions. How do we consider and recognise stories and traditions they shared and value the knowledge in the global society? This paper will discuss Indigenous intellectual tradition and the dynamics of the concept of culture and identity.
 
May-Britt Öhman, Uppsala University, Centre for Gender Research/ Samelands fria universitet
 

Sámi research policies and ethical protocols: A work in progress on Swedish side of Sábme 
 
Jag kommer prata om arbetet med en samisk forskningspolicy, riktlinjer  och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samebyar, samiska företag, på svensk sida av Sábme. Jag har arbetat med detta sedan 2014, då jag fick förfrågan från Svenska samernas riksförbund, där jag då var styrelseledamot. Paralellt har jag även ägnat mycket funderingar åt detta inom min egna forskningsverksamhet.  En första skiss är nu formulerad av mig på grundval av diskussioner inom min forskningsverksamhet och föreningsaktivitet  med enskilda samer, sameföreningar, samiska och samebyar. Jag sände ut den till hela det samiska samhället på svensk sida 19 september 2016,  per epost och via Facebook, med sista datum för svar 30 november. Den finns tillgänglig på http://www.samelandsfriauniversitet.com/blogg/samisk-forskningspolicy-pa-remiss-till-samiska-samhallet  I min presentation vill jag diskutera de behov för en dylik policy/riktlinjer som framkommit i samtal med berörda, samt att själva arbetet med policyn och riktlinjerna är en ”Indigenizing” verksamhet i sig.  En utmaning är hur den ska utformas så att den blir användbar och även kan uppdateras vid behov. Jag hoppas få ta del av egna erfarenheter, förslag, tankar.
 
Tuuli Miettunen, University of Lapland, Rovaniemi
Indigenizing the Academia: Experiences from SÁRA-project
 
The 3-year long research project SÁRA focuses on the welfare and welfare services of the Sámi living in cities outside the Sámi area in Finland. SÁRA was initiated by the Sámi Parliament and is funded by European social fund. The aim is to indigenize the research through community based participatory research methods.  In my presentation I will describe what kind of choices we are made in order to ensure that that the research is relevant to the community and that the Sámi communities in different cities can influence the whole research process. The communities are treated as research partners whose knowledge is equal to academic knowledge. The communities have participated in planning how to gather information, how to ask questions regarding Sámi welfare issues from the community, defining concepts, and finally they will participate in interpreting the results together with the researchers. In my presentation I will discuss the choices we have made in the SÁRA project, how the choices that we have made differ from the traditional academic way of doing research and what we have learned about indigenizing the academia in the process.
 
Sámáidahttimin akademiija: Vásáhusat SÁRA-fitnus
 
3-jahkásaš SÁRA-dutkanfidnu fáddán leat gávpotsápmelaččaid buresbirgen ja buresbirgenbálválusat Suoma bealde. Álgga fidnui bođii Sámedikkis ja dan ruhtada Eurohpá sosiálaruhtarádju. SÁRA ulbmilin lea sámáidahttit dutkamuša searvvušlaš doaibmavugiid bokte. Sáhkavuorustan muitalan, makkár válljejumiid mii leat bargan vai sihkkarastit ahte dutkamušas lea ávki sámeservošii ja ahte sierra gávpogiid sámeservošat sáhttet váikkuhit olles dutkanprosessii. Sámeservošat leat min dutkanguoimmit, geain diehtu lea dásseárvosaš akademalaš dieđuin. Servošat leamaš fárus plánemin, mo čoaggit dieđu, mo jearrat olbmuin sámiid buresbirgemii laktáseaddji áššiid, meroštallamin doahpagiid ja dutkamuša loahpas dat leat fárus maid dulkomin dutkanbohtosiid ovttas dutkiiguin. Sáhkavuorustan guorahalan makkár válljejumiid mii leat bargan SÁRA-fitnus, mo dutkamuša dahkan leamaš earálágan go dábálaš akademalaš doaibmavuohki ja maid mii leat dán proseassas oahppan akademiija sámáidahttimis.
0 Comments

 Vatten - Liv - Tjáhtje - Iellem key note vid Nationella Genuskonferensen G16  - 24 november 2016

16/11/2016

0 Comments

 

Tjahtje - Iellem öppen key note panel vid nationella genuskonferensen i Linköping 24 november 2016.

Bild
Aitik gruvdamm i Gällivare kommun. Vatten i giftigt avfall från kopparbrytning. Som rinner ner och ut. I älven. I markerna. Till Bottenviken. Och hit förs även stockholmarnas bajsslam sedan drygt tio år numera. Foto: Peter Öhman

Vad kan dagens feminister lära av Elsa Laulas kamp? Denna key note session som är öppen och gratis för alla intresserade erbjuder feministiska, teknovetenskapliga och samiska perspektiv på förutsättningarna för nutida och framtida överlevnad.  Läs mer här.
​Torsdag 24 november 10.30-12.30, Linköping konsert & Kongress, Crusehallen.
Sessionen kommer (om Tekniken medger) även att livestreamas via May-Britt Öhmans youtube kanal. Följ FB evenemanget Tjahtje Iellem  för uppdateringar om länkar.  

Sammanfattning:
Idag finns en global medvetenhet om att vår överlevnad är allvarligt hotad. Något måste göras, men vem ska göra det och hur? Har en feminism som främst fokuserar på kön och könsskillnader gjort sig irrelevant i samtida feministisk kamp? Vilka erfarenheter och kunskaper kan erbjudas från samiska perspektiv?
År 1917 organiserades det första kolonialstatsöverskridande samiska mötet i Trondheim med den samiska feministen Elsa Laula Renberg som en av huvudorganisatörerna. Mötet handlade om samtida och framtida överlevnad med fokus på det samiska folket. Den miljöförstöring som vi idag ser ifråga om marker och vatten hade då just inletts och detta möte kan ses som startskott för en universell feministisk kamp för miljö, mat, vatten och därmed en kamp för att stärka förutsättningarna för liv.
Utifrån ett fokus på Vatten – Liv och med stöd av musik, film, performance utforskar vi hur feminister/kvinnor/urfolk synliggör frågorna, söker och kanske finner lösningar.

Här på Samelands fria universitets webbsida (klicka för att komma till sidan) som plattform startar vi i förväg. Här finner du berättelser, videos, bilder, länkar, texter m.m. med anknytning till panelens tema.  Se även evenemanget på Facebook  där du kan diskutera och ge egna bidrag.  Hashtagga gärna #tjahtjeH2Ovatten  i andra diskussioner. 

Välkommen, buoris boahtem!

Deltagare
Vuokko Hirvonen, professor i samisk litteratur och skolforskning vid Sámi allaskuvla
Eva-Charlotta Helsdotter, teknologie doktor i mark-och vattenresursteknik, docent i vattensäkerhet, Kungliga Tekniska Högskolan
Caroline Wamala, Fil.Dr, Gender and Technology,  Karlstad universiet
Liselotte Wajstedt, filmmakare, regissör och konstnär
Cecilia Åsberg, professor, forskare och forskningsledare vid Tema Genus, Linköpins universitet
Lena Trojer, professor i teknovetenskapliga studier, Blekinge Tekniska Högskola
Modereras av May-Britt Öhman, Fil.Dr. Centrum för genusvetenskap, Teknovetenskapliga forskargruppen, Uppsala universitet och professor vid Samelands fria universitet
Medarrangör: Pirjo Elovaara, Blekinge Tekniska Högskola.

Bild
0 Comments

Tystnad om markfrågan i "Vitboken" - varför? 

27/10/2016

0 Comments

 
Bild
I veckan (25-27 oktober 2016) håller Sametinget tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen rundabordssamtal och seminarium i Umeå, ifråga om en möjlig Sanningskommission, om svenska statens övergrepp mot samer. 

I våras kom kyrkan med boken De 8historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: en vetenskaplig antologi, ett slags vitbok med Daniel Lindmark och Olle Sundström som redaktörer.



Vad kan vi lära från Svenska kyrkans vitboksprojekt? Vad har samiska forskare för betydelse i  arbetet?

Jag vill börja med att understryka att Svenska kyrkans ”vitbok” överhuvudtaget har tillkommit är tack vare att samer drivit på från olika håll ända sedan 1970-talet. Det är viktigt att känna till! 

Betydelsen av att Svenska kyrkans nu har publicerat denna ”vitbok” bör också påpekas. Trots att det ofta påstås att Sverige är ett sekulärt samhälle så är Svenska kyrkans inflytande ännu omfattande. Kyrkan har 6 miljoner medlemmar, 60 procent av Sveriges befolkning. Fastigheterna – kyrkorna och församlingshemmen – är det faktiska utbud som finns för viktiga ritualer i väldigt många människors liv; dop, konfirmation, bröllop och begravning. Svenska kyrkans betydelse som samhällsaktör kan knappast överskattas.


”Vitboken” är ett omfattande verk. Den består av två band, över tusen sidor uppdelade i 37 artiklar, inklusive kartan över samiskt territorium. Uppställningen av författare är imponerade med namnkunniga inom forskningsfältet. De flesta är verksamma eller pensionerade från akademin men det finns även ett par självklara namn med från utsidan av akademin, såsom Maja Hagerman känd från sina omfattande arbeten om rasbiologi, den samiske prästen Erik-Oscar Oscarsson, den pensionerade rektorn och samiske släktforskaren Johannes Marainen, samt inte minst Lars Thomasson, en förgrundsperson i kampen för samiska rättigheter som har gjort omfattande forskningsinsatser och hedrade 1994 Umeå universitet med att acceptera att bli hedersdoktor. Uppställningen är imponerande och varje artikel läsvärd.

Det som slår mig är dock att det är svårt för den som inte har god kännedom om personerna eller om samiska namn att veta vilka samer som är med bland författarna. Att forskare och författare får tillfälle att framhäva sin urfolkstillhörighet är självklart i USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det ger en viktig dimension till perspektiven som framhålls i artiklarna. Många läsare kommer att fundera över från vilken position författaren skriver helt enkelt. Vilka egna erfarenheter har författaren av samiskt liv och leverne? Teman som behandlas i antologin är alltifrån försoning, etiska perspektiv, religion och religiösa praktiker, hur kyrkan bidrog till att samerna förlorade sina samiska namn, specifika samiska kulturuttryck, språk, utbildning, och förstås rasbiologi och mänskliga kvarlevor.

Det finns en del onödiga sakfel i några av artiklarna som bör avhjälpas med en så kallad ”erratalista”. Mer problematisk är dock kartan över samiskt territorium som behöver såväl en förklaring som ett vetenskapligt underlag. Användning av kartor för att beskriva samisk närvaro – eller frånvaro – har länge varit ett ideologiskt verktyg, vilket framhålls i Carl-Gösta Ojalas eminenta artikel Samisk förhistoria och samisk arkeologi i Sverigefrån 2012.

Markfrågan saknas helt i "vitboken" - varför? 

Min allvarligaste invändning handlar dock om något som helt saknas i antologin, nämligen markfrågorna. Rasismen som avgörande del av kolonisation, övertagande av territorium, är ett känt faktum från postkoloniala studier. Att den uppenbara aspekten inte berörs är minst sagt problematiskt.  Det underminerar dessutom antologins anspråk på dels att vara just en ”vitbok”, dels på att vara vetenskaplig.


Det är ju just markfrågorna som ligger till grund för allra flesta av dagens konflikter mellan svenska staten och samer och inte minst trauman och konflikter inom det samiska samhället. För att överhuvudtaget förstå konflikterna måste man förstå konkurrensen om markerna och vattnen, med renskötseln som samiskt oumbärligt kulturarv och levande tradition i fokus.

Renskötseln har av Sverige som kolonialmakt upplevts stå i vägen för det ”moderna” samhället, särskilt i samband med industrialiseringen med start på sent 1800-tal. Renskötseln har också blivit det som svenska staten med olika instrument har lyckats skapa en söndra- och-härska situation kring. Det är helt enkelt en kolonial situation som medför att samer i dag har svårt att enas och åstadkomma förändring.

Svenska kyrkan är såväl markägare som skogsägare och har ett avgörande inflytande i dessa frågor. Om Svenska kyrkan på allvar skulle ta ansvar för att tydligt sätta sig emot intrången i renskötseln och värna marker och vatten mot förstörelsen som nu accelereras för varje år skulle oerhört mycket vara vunnet. Det är nya gruvor, nya industriprojekt, vindkraftprojekt och militarisering, som hotar ödelägga samisk kultur helt och hållet. Bakom allt detta står staten i dag och driver på för fortsatt respektlös exploatering. Argumentet är ofta att det går att samsas, det nya ledordet är ”dialog”. Men ”dialogen” är inte allvarligt menad från statens sida. Det är istället utradering som framstår som en medveten ambition. Löften om ”jobb” för den lokalbefolkning, som till stor del under 1900-talet av svenska statens politik utdefinierades som samer och tvångsassimilerades till svenska lönearbetare ställs mot renskötselns överlevnad, och förlorarna är båda sidorna inklusive miljön och den långsiktiga överlevnaden på landsbygden.

Många samer mår såväl fysiskt som psykiskt dåligt och det uppstår återkommande konflikter på lokal nivå. Dessutom har även olika grupper av samer ställts mot varandra på grund av tvångsförflyttningarna av nordsamer från Karesuandoområdet under 1900-talet, vilket nämns kort i Gunlög Furs uppsats. Tvångsförflyttningarna som berodde på just markfrågor har lämnat långtgående spår och trauman som än i dag har negativa konsekvenser. Här borde kyrkans roll ha behandlats, men istället undviks frågan.

Rasismen och övergreppen mot samer kan inte förstås utan att markfrågorna berörs och analyseras på djupet. Från silvergruvorna i Nasafjäll på 1600-talet, till gruvorna och vattenkraften på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, likaväl som i dag.

Jag frågar mig varför markfrågorna undviks i antologin och söker svaret i hur arbetet organiserats. I artikeln av Daniel Lindmark, professor i kyrkohistoria och Olle Sundström, docent och universitetslektor i religionshistoria vid Umeå Universitet, som beskriver Svenska kyrkans vitboksprojekt, hävdar man att det saknades forskarkompetens på området om markfrågorna:

I dag har markfrågorna stark aktualitet i det samiska samhället. Vitboksprojektets styrgrupp har därför haft ambitionen att uppmärksamma kyrkans relation till den samiska markanvändningen. Trots stora ansträngningar har det inte varit möjligt att åstadkomma en systematisk genomlysning av denna fråga. Flera forskare har kontaktats, men förutom individuella svårigheter att medverka har bedömningen varit att det är svart att hitta källmaterial som belyser hur kyrkan har förhållit sig till de samiska markfrågorna. Gudrun Norstedts artikel behandlar på ett förtjänstfullt satt anläggandet av kyrkplatser i det samiska området från 1600-talet och framöver, men det hade varit önskvärt med ytterligare studier av både kyrkans markinnehav och kyrkans förhållningssätt till samisk markanvändning.

Påståendet om att det var omöjligt att finna kompetensen håller inte. Det finns i dag åtminstone två seniora disputerade forskare i Sverige som har kompetens på just frågor som rör markrättigheter och exploateringar och som är vana arkivforskare men som överhuvudtaget inte har tillfrågats. Det är istället en fråga om ambitionsnivå för och organisation av vitboksprojektet. Jag är övertygad om att de samiska deltagarna i styrgruppen har bidragit på ett utmärkt sätt och säkerligen haft ett stort inflytande. Men jag är också helt övertygad om att det skulle sett annorlunda ut om Svenska kyrkan vågat steget att låta samiska forskare leda och organisera arbetet utifrån just samiska perspektiv på vad som är viktigt för det samiska samhället. Ingen allmän förfrågan – eller ”call” som vi kallar det i akademin – har heller gjorts. Jag är säker på att med ett sådant förfarande hade uppsatser om markfrågorna kunnat komma in.

Jag vill framhålla att antologin i flera artiklar analyserar rasismen, rasbiologin och inte minst frågan om samiska mänskliga kvarlevor på ett förtjänstfullt sätt. Men det som saknas är alltså mer djupgående analyser och även ny forskning som just belyser kopplingen mellan rasbiologi, etnisk rensning och markexploateringar – kolonialism helt enkelt.


Använd "vitboken" och driv på! 

Med det sagt så är min förhoppning att antologin tillgängliggörs och marknadsförs internt inom Svenska kyrkan och gentemot universitetslärare, studenter och inte minst lärarstudenter så att kunskaperna förs vidare. Min förhoppning är även att samer nu fortsätter att driva på för att intentionen i Vitboksprojektet förs vidare. Det får inte tillåtas stanna vid denna publikation som ett avlatsbrev att lägga till handlingarna. Svenska kyrkan kan – om man vill – ta betydelsefulla steg mot förändring och avkolonisering, genom att ge utrymme för samiska röster, ge samer inflytande på allvar och börja se sig själv i den koloniala spegeln. Ett tredje band med fokus på markfrågorna som inkluderar existerande och pågående ny forskning borde vara ett naturligt nästa steg.


Våga låta samiska forskare leda arbetet! 

Om detta blir aktuellt hoppas jag dessutom att man vågar satsa på att öka inflytandet från samiska forskare och jag hoppas även att det blir fallet i arbetet med Sanningskommissionen. Detta därför att samiska forskare kombinerar en kännedom om arkiv och egen kompetens i forskningens hantverk med kunskap om grundläggande frågor av vikt för det samiska samhället. Samiska forskare interagerar dessutom kontinuerligt – både i sitt värv och sin vardag – med samiska samhället och samiska organisationer. De har även internationella forskningsnätverk med urfolksforskare där kunskap och erfarenhet finns. Att ha god kännedom och erfarenhet ifråga om etiska förhållningssätt utifrån urfolksmetodologi och samiska perspektiv måste få vara en viktig ledstjärna i arbetet. Den utomordentligt välgjorda och gripande antologin om nomadskolorna När jag var åtta år… (Huuva och Blind, 2016), som tillkom under just samisk redaktionell ledning och också utgör en del i Svenska kyrkans vitboksprojekt bör kunna tjäna som gott exempel.

Bild
Självklart finns det även omfattande kompetens och erfarenhet även hos icke-samiska forskare som bör involveras, men nu om någonsin i samband med vitboksprojekt och Sanningskommission finns det anledning att särskilt framhålla den dubbla kompetens och erfarenhet som finns hos just samiska forskare och som redan anses vara en självklar tillgång i Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland.
Jag hoppas även att Sveriges regering väljer att skjuta till omfattande forskningsmedel för ett större forskningsprogram som bereder plats för samiskledd och bred samiskrelaterad forskning inom området.

Jag hoppas att enskilda samer, samiskallierade,  samiska organisationer och Sametinget väljer att ligga på även för detta. Sanningskommission i all ära - men så länge inte utbildning och forskning förändras i grunden - så kommer inga avgörande förändringar att ske.  Så länge inte tjänstemän och handläggare kan det mest grundläggande om svensk-samiska relationer, om  orättvisor, kolonisation och dess konsekvenser - för människor och miljö, så kommer exploateringarna att kunna fortgå ostört. 

Och så länge samer själva inte lär sig om sin historia i skolan, så har vi svårt att sätta emot! Vi måste själva få lära oss vår historia, vad som hänt, och lära oss se möjligheter till förändring! Det måste inte vara så här! 

Det är hög tid att satsningar görs på att lyfta fram detta som pågått under lång tid och att visa på dess negativa konsekvenser för dagens samiska och svenska samhälle, både ifråga om sociala relationer men även relationer till miljö och natur.

I samisk tradition är nämligen det grundläggande förhållningssättet att alltid ha kommande generationer i åtanke och därför inte förbruka eller förstöra det som är deras rättmätiga arv. Det är något som det svenska majoritetssamhället förhoppningsvis vill ta lärdom av.
Litteraturtips

Ola Bergdahl, Gospel and the race goes along?, Kandidatuppsats i religionshistoria, Johannelunds teologiska högskola, Opublicerat manuskript. 19 maj 2016.

Tomas Cramér & Lilian Ryd, 2012. Tusen år i Lappmarken: juridik, skatter, handel och storpolitik, Ord & visor, Skellefteå.

Kaisa Huuva och Ellacarin Blind, Ellacarin (red.), 2016. "När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka": minnesbilder från samernas skoltid, Verbum, Stockholm.

Patrik Lantto
, 2012. Lappväsendet: tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, Umeå.

Gunilla Larsson
, kommande 2016, ”Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort: Fallstudie från Kallak – Gállok”, i Uppsala mitt i Sápmi -Sábme - Saepmie II: En supradisciplinär antologi baserad på presentationer vid Uppsams vårsymposium 28-29 april 2014 , Öhman och Hedlund (red.).

Lennart Lundmark
, 2008. Stulet land: svensk makt på samisk mark, Ordfront, Stockholm.

Carl-Gösta Ojala
, 2012. 'Samisk förhistoria och samisk arkeologi i Sverige - i går, i dag och i framtiden?', Uppsala mitt i Sápmi : rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samisk-relaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4-5 maj 2011., Tunon et al. (red.)13-21.

Curt Persson
, 2011. På disponentens tid: Hjalmar Lundbohms syn på samer och tornedalingar, Tornedalica, Luleå.

Inger Zachrisson
, 1997. Möten i gränsland: samer och germaner i Mellanskandinavien, Statens historiska museum, Stockholm.

May-Britt Öhman
, 2015.” Julevädno ja mån : Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria”i Med varm hand: texter tillägnade Arne Kaijser, Wormbs/ Kaiserfeld (red.), Stockholm, KTH, 105-137. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:800452

May-Britt Öhman
, kommande 2016, ”Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning”, i Uppsala mitt i Sápmi -Sábme - Saepmie II: En supradisciplinär antologi baserad på presentationer vid Uppsams vårsymposium 28-29 april 2014, Öhman och Hedlund (red.)

Åsa Össbo, Nya vatten, dunkla speglingar: industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86040 
0 Comments

Lätt bris i paraplydrinkarna: Normkritiken har inte ens börjat

8/10/2016

0 Comments

 

Lätt bris i paraplydrinkarna: Normkritiken har inte ens börjat

Nu går ilskna vågor genom det vita norm-medieSverige och sociala medier. Tydligen ska "normkritiken" ha blivit en  norm! En tvångströja, ett drev, en läskig hets mot de som bara vill väl. Ledarskribenter och debattörer (av vilka de flesta själva tillhör normen/(makten), gissa vilken) försöker bräcka varann med att berätta hur H E M S K T det Ä Ä Ä Ä R.

Jag suckar och tänker att den dagen det på allvar finns något som  skulle kunna benämns "normkritisk tvångströja" i Sverige- då finns det all anledning att fira!
Den dagen kommer vi som inte tillhör normen utan ska assimileras, försvinna, raderas ut, ge upp, ta livet av oss, tystna att fira storligen. Jag lovar.  Jag ska själv ställa till en hejdundrande fest den dagen. Om jag lever.

För dit är det ännu V Ä L D I G T  L Å Å Å Å Å Å Å Å Å N G T!

Så länge samiska människors döda kroppar ligger i lådor på statliga institutioner och universitet - och det finns ett helt öppet offentligt fotoarkiv från Rasbiologiska institutet utan minsta etiska protokoll, utan att det ens hamnar på framsidorna och drevas mot, så länge ministrar och universitetsledningar inte tvingas avgå på grund av detta,  så länge den aggressiva kolonisationen av samiska marker tillåts fortgå, så länge staten kan bestämma sig för att använda massiva polisresurser för att gripa och låsa in samer för att de skyddar sina djur, men inga polisresurser överhuvudtaget används för att utreda övergrepp och skydda samer, och så länge samiska språket fortsätter utarmas med statens goda minne (varför är jag tvingad att skriva detta på det koloniala språket svenska ens, undrar jag?!) - ja, då sitter alla som ogillar normkritik väldigt säkert i sina solstolar och kan fortsätta sippa paraplydrinkar utan störning.

Blåser det lite lätt bris på era paraplydrinkar nu? Hudå! Stackars er. Men, ta det lugnt, brisen är ljum och varm och den går nog snart över ska ni se. Det brukar vara så.

Ta dig nu några minuter att lyssna noga på
Öppningsanförande av Stefan Mikaelsson, talman för Sametingets plenum, Plenum i Skellefteå 4 oktober 2016. Börjar vid 03.41 minuter. Säg sen om du fortfarande tycker att det finns någon faktisk normkritik värd namnet i Svearnas rike?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6533237


/May-Britt Öhman


Lite fler taggar och länkar att kolla upp bjuder jag på men det finns mycket mer för den som verkligen vill börja skrapa på normens yta på allvar:

#StandingRock #Gállok #Kallak #Gállak 


”Rievsak sjläsjkoj ja Biekkaid Biellocizáš” Feministiska teknovetenskapliga och kritiska urfolksstudieperspektiv på den samiska Förintelsen, dekolonisering och helande. http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237  

Samiska som kunskapens språk
http://www.tidningencurie.se/gastbloggar/maybrittohman/2016/10/04/samiska-som-kunskapens-sprak/



0 Comments
<<Previous
Forward>>

    För inlägg på bloggen ansvarar respektive undertecknad skribent. 

    Samelands fria universitet har inga egna åsikter utan utgör en plattform för visioner och diskussioner. Kommentarer till och svar på blogginlägg publiceras efter granskning. Du är varmt välkommen med inlägg även till vår gästblogg. 

    Categories

    All

    Archives

    June 2024
    May 2024
    May 2023
    February 2023
    May 2022
    June 2021
    June 2020
    May 2020
    January 2020
    September 2019
    July 2019
    January 2019
    July 2018
    January 2018
    March 2017
    February 2017
    December 2016
    November 2016
    October 2016
    September 2016
    June 2016
    May 2016
    April 2016
    March 2016
    February 2016
    January 2016
    October 2015
    September 2015
    August 2015

    RSS Feed

Proudly powered by Weebly
  • Blogg
  • Om/About
  • Gastblogg
  • Aktiviteter
  • Aktuellt/News
  • Kontakt /Contact
  • Länkar/Links
  • VATTENtjahtjeH2OLIViellemBIOTA