ÖPPEN INBJUDAN TILL SEMINARIUM OCH MIDDAG MED
SAMISKA FORSKARNÄTVERKET KÁFASTALLAT
onsdag 27 april 2016, Jåhkåmåhke
Fokus Jokkmokk/Jåhkåmåhkke
Introduktion till samiska/urfolksmetodologier möter feministisk teknovetenskap
Supradisciplinär kurs för professorer, docenter, doktorander, master, lärare, journalister, företagare, enskilda:
Vårterminen 2016
Fokus Jokkmokk/Jåhkåmåhkke
Introduktion till samiska/urfolksmetodologier möter feministisk teknovetenskap
Anmälan till kursen - senast 29e januari - sker via länk: http://goo.gl/forms/PXtGRouqOF eller klicka på knappen nedan
Obs - begränsat antal kursplatser! Antagning avslutas när maximalt antal uppnåtts.
Samelands fria universitet ger en supradisciplinär introduktionskurs i skärningspunkten urfolksmetodologier och feministisk teknovetenskap/feministisk forskning med fokus på aktualiteter ifråga om gruvexploateringar och annan kolonisation av urfolksterritorier, dess uttryck och konsekvenser specifikt för Sábme och Jokkmokk/Jåhkåmåhkke.
Kursen utgår från varje deltagares egna förkunskaper och ambitionsnivå. Varje kursdeltagare kan även vara föreläsare inom kursen.
Frågeställningar som berörs handlar dels om kolonisation, naturresursexploateringar, forskning och forskningsetik när det gäller forskning om, av, för och med urfolk/samer samt dels om gruvexploateringar med nedslag i Jokkmokk/Jåhkåmåhkke.
Mer specifika frågor som ställs är:
- Vad är modernitet och hur hänger det ihop med svensk kolonisation?
- Varför och med vilken rätt beforskar utomstående Sábme – Sameland och samer?
- Hur kan jag, mot bakgrund av tidigare och pågående koloniala och rasistiska forskningsmetodiker – som same eller icke-same, förhålla mig på ett etiskt korrekt sätt till forskning som berör samer och Sábme?
- Vad är kärnan i urfolksmetodologi och teori?
- Hur kan feministisk teknovetenskap, feministiska perspektiv och genusvetenskap vara behjälpliga för att förstå och analysera pågående industriell kolonisation av Sábme?
- Hur kan akademin förändras från en kolonial institution till dekolonial, där urfolk/samer ges plats och det är möjligt att vara (öppet) same och ha en akademisk karriär? Vilken roll spelar du själv i detta sammanhang?
- Vad är din egen roll i detta, hur ser dina egna funderingar och föreställningar om modernitet, urfolk, miljö, hållbarhet ut?
- Med utgångspunkt i väntan på besked från Sveriges regering angående gruvexploateringar i Jokkmokk – i första hand Kallak/Gállok – och ”Jokkmokk Mining District” belyses olika aspekter av detta: Vem vill ha gruvor och varför? Vilka fördelar och nackdelar finns det? Vad innebär det att etablera gruvor med gruvdammar i ett redan existerande vattenkraftsystem (Lule älv har 15 dammar och bidrar med 10% till Sveriges totala elproduktion)? Vad innebär det för den existerande lokala ekonomin med gruvplanerna – nu och i framtiden? Kan renskötsel – samisk kultur, turism och andra småskaligt företagande – någonsin ses som viktigare än storskaliga industriella projekt som får massivt stöd från staten och i så fall vad krävs för en sådan förändring i inriktning från svenska statens sida?
Syftet är att ge deltagare, oavsett egen förkunskapsnivå, en introduktion i urfolksmetodologier och forskning, feministisk teknovetenskap, samisk historia och kultur, samt i platsen/kulturerna - Jåhkåmåhkke/Jokkmokk- Sábme och händelsen Jokkmokks vintermarknad. Vi utövar supradisciplinär undervisning, vilket innebär att kunskap inom och utom akademin värderas och undersöks likvärdigt.
Kurstillfället är 2- 6 februari, 2016, i Jokkmokk/Jåhkåmåhkke, i samband med SweMineTechNets nätverksträff vid Jokkmokks vintermarknad 2016. Du deltar då vid seminariet 2a februari ( se program på www.sweminetechnet.org) , besök till Gállok/Kallak 3e samt diskussioner 4e februari i Jokkmokk. Därefter sker arbete på egen hand och genom onlinediskussioner med övriga kursdeltagare. Vid anmälan får du mer detaljer om kursen. Anmälan senast 29 januari via länken
http://goo.gl/forms/pxSKgbEb2O Frågor mejlas till May-Britt Öhman [email protected]
När maximalt antal kursdeltagare uppnåtts kommer antagningen att upphöra.
Kursinnehåll: Denna innovativa platsbaserade supradisciplinära kurs erbjuder en kombination av undervisning och eget lärande. Kursen anknyter såväl till de expertiskunskaper som finns inom SweMineTechNet och till den externa expertiskompetenser som deltar vid seminariet den 2a februari, besök vid Gállok/Kallak och Parkidammen, diskussioner den 3e februari, samt deltagande vid föreläsningar, utställningar, musik, jojk och andra evenemang vid Jokkmokks vintermarknad. Även samtal, iakttagelser och konversationen under denna period är del av kursinnehållet. Du som föreläser kan alltså även vara kursdeltagare.
Som stöd för formulerandet av erfarenheter och reflektioner till kursexaminationen erbjuds en litteraturlista, där det ingår såväl texter som videor och bloggar.
Kursansvarig May-Britt finns tillgänglig som konversationspartner under kurstiden fram till slutlig inlämning. Dock är det avgörande att kursdeltagarna diskuterar frågeställningarna med varandra.
[email protected]
Kursen riktar sig till: Var och en som önskar ta del av den och använda den i sitt eget arbete, forskningsprojekt, undervisning. Inga förkunskaper är nödvändiga.
Om kursorganisatören och kursintyg: Kursen organiseras av Samelands fria universitet.
I dagsläget har inte Samelands fria universitet - som är en webbaserad innovationsplattform med ambitionen att bli ett universitet på sikt - något mandat att utfärda högskolepoäng som erkänns inom det svenska akademiska systemet. Däremot utfärdas ett kursintyg för de deltagare som lämnar in examinationsuppgiften som återknyter till innehållet i kursen, enligt instruktioner, samt deltar i utbytet med övriga kursdeltagare. Du som önskar erhålla högskolepoäng rekommenderas att ta upp det med ditt eget universitet/högskola i förväg eller i efterhand.
Kursansvarig är May-Britt Öhman, Samelands fria universitet, Fil.Dr i Teknikhistoria, och forskare vid Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet.
Kursexaminationen:
Kursexaminationen innefattar en skriftlig presentation alternativt en videopresentation, där kursdeltagaren reflekterar över kursinnehållet, med referens till valfritt antal artiklar, konversationer, erfarenheter, platsobservationer.
Examinationsuppgiftens längd och omfattning avgör du själv.
I den egna redovisningen för kursexamineringen skall kursdeltagaren förhålla sig till
- de ovan uppradade frågeställningarna;
- de genom litteraturen i litteraturlistan framförda utgångspunkter som lyfts fram av urfolksforskare ifråga om urfolksmetodologi och respekt för urfolk i förhållande till forskning om, av och med urfolk;
- samt specifikt till de frågor som rör just Jåhkåmåhkke/Jokkmokk och temat gruvor och andra koloniala exploateringar och deras konsekvenser för lokalsamhället och det samiska samhället;
- möjligheter till självbestämmande och avkolonisering;
- sin egen roll i allt ovan nämnda.
Kursen baserad på kursdeltagarens egen kapacitet och önskemål om djup i redovisningen. Det är därför din egen uppgift att avgränsa omfattningen i redovisningen. Mitt råd är att göra det så avgränsat som möjligt, fokusera på några få aspekter, häng upp på några få punkter, annars kan det bli överväldigande eftersom detta är perspektiv som är i princip nya inom svensk akademi, och även väldigt lite representerade internationellt, framförallt ifråga om forskningsetik och dekolonisation. En varning utfärdas för att du får nya ”glasögon” som du kanske aldrig kan ta av dig efteråt.
Kursdeltagarna uppmanas att ta del av varandras bidrag och ge återkoppling till varandra. Även denna återkoppling utgör en del av examinationen.
Redovisningarna kommer när de färdigställts efter återkoppling att tillgängliggöras via hemsidan www.samelandsfriauniversitet.com (såvida inte kursdeltagaren specifikt begär att redovisningen inte publiceras offentligt. Om så är fall bör skälen för detta framställas).
Senaste tillfället för inlämnande av redovisningspresentationen – skriftlig eller i videoform - är 1a mars 2016. Återkoppling på andra kursdeltagares bidrag ges senast 1a april. Därefter ges möjlighet att återkomma med reviderad presentation fram till 1a maj. Därefter publiceras redovisningarna på hemsidan.
Redovisningen sändes till May-Britt Öhman, epost: [email protected]
Om du väljer att göra en videopresentation, vänligen ladda upp denna på youtube, vimeo eller annan onlineplattform och ange länk till videon i ditt mejl.
Kurslitteratur: Artiklar/ Böcker/Video/Bloggar/Sociala medier/Nyhetsartiklar:
Obs! Det är inte nödvändigt att läsa/ta del av allt som föreslås här – men det är viktigt att åtminstone bekanta sig med innehållet för varje titel. Det mesta finns fritt tillgängligt online. Det som inte finns tillgängligt online kan i vissa fall tillhandahålles av kursansvarig – men du måste isåfall begära det själv!
Haraway, Donna J. ,''Situated knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective”, Feminist studies, 14:3 (1988), 575-599 http://www.staff.amu.edu.pl/~ewa/Haraway,%20Situated%20Knowledges.pdf
Hirvonen, Vuokko, Voices from Sápmi: Sámi women's path to authorship, DAT, Guovdageaidnu [Kautokeino], 2008
Larsson, Gunilla. 2014. Protecting Our Memory from Being Blasted Away: Archaeological Supradisciplinary Research Retracing Sámi History in Gállok/Kallak. Re:Mindings. Co-Constituting Indigenous /Academic/Artistic Knowledges, (eds) Gärdebo, Öhman, Maruayama, Uppsala: HVC, 41-53. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:734635/FULLTEXT01.pdf
Laula, Elsa, Inför lif eller död?: sanningsord i de lappska förhållandena, Stockholm, 1904 http://libris.kb.se/bib/1159612
Marklund, Bertil, Det milsvida skogsfolket [Elektronisk resurs] : skogssamernas samhälle i omvandling 1650-1800, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2015,Umeå, 2015 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101271
Martin, Karen L. 2003, ‘Ways of Knowing, Ways of Being and Ways of Doing: a theoretical framework and methods for Indigenous re-search and Indigenist research. Voicing Dissent, New Talents 21C: Next Generation Australian Studies, Journal of Australian Studies, 76, pp. 203 – 214. http://eprints.qut.edu.au/7182/1/7182.pdf
Smith, Linda Tuhiwai, Decolonizing methodologies: research and indigenous peoples, 2nd ed., Zed Books, London, 2012 (finns som elektronisk resurs, beställ via bibliotek eller webshop)
TallBear, Kim, “Standing with and speaking as faith: A feminist-indigenous approach to inquiry [Research note]”, Journal of Research Practice, 10(2) 2014, Article N17. http://jrp.icaap.org/index.php/jrp/article/view/405/371
Wilson, Shawn, 2001, ‘What is an Indigenous Research Methodology?’ in Canadian Journal of Native Education, 2001, 25, 2, pp. 175 – 179. https://www.researchgate.net/publication/234754037_What_Is_an_Indigenous_Research_Methodology
Öhman, May-Britt. 2016. TechnoVisions of a Sámi cyborg: re-claiming Sámi body-, land- and waterscapes after a century of colonial exploitations in Sápmi, Ill-disciplined gender: Nature/Culture and Transgressive encounters, Bull, Jacob and Fahlgren, Margaretha (Eds.) Springer, 63-98. (Bör finnas på ditt bibliotek, annars kan den av anmälda kursdeltagare erhållas på begäran som PDF från May-Britt Öhman )
Öhman, May-Britt. 2015. ” Julevädno ja mån : Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria” i (eds) Kaiserfeld, Thomas & Wormbs, Nina, Med varm hand : texter tillägnade Arne Kaijser. Stockholm, 105-137. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A800452&dswid=-7386
Össbo, Åsa, Nya vatten, dunkla speglingar [Elektronisk resurs] : industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86040
Video/Film:
Den Sista Generationen?: Dokumentär om ett Skogssamiskt Renskötarår, Petri Storlöpare, 2014. (1:30:58 min) https://www.youtube.com/watch?v=sUm9iHK4RDc
Videoinspelade föreläsningar:
Pirak Sikku, Katarina, 2015 ”Vi var generade över att vara lappar. Det var fult.”: Elsas vittnesmål om Rasbiologiska Institutets undersökningar av samiska barn vid nomadskolan i Vaikijaur, Jokkmokk, 23 januari 2015, vid Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende, Uppsala universitet.http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237
Tigran Haas i konversation med Patrik Holden, "Framtidens landsbygd - Omprövning av livsmedelsproduktionen.", 2014 (28 min) http://www.axess.se/tv/vodplayer.aspx?vod=1284
Fokus på Kallak - Gállok samt Jelka - Rimakåbbå
Tor Lundberg Tuorda: Renflytt vid Randijaur (3:11 min) https://www.youtube.com/watch?v=M8Gp6RSFYH8 samt "Reindeer migration near Gállok" https://www.youtube.com/watch?v=lvDbKm04zoU
Tor Lundberg Tuorda: Mats Karström berättar om "Nytt hot mot urskogen" (1:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=OTNBKL1iLxs samt kampen för att skydda Jelka Rimakåbbå "Gruvhot i Natura 2000 områden" (11:50 min) https://www.youtube.com/watch?v=MiHVsviunII
Tor Lundberg Tuorda: "The Old man in Gállok" (4:57 min) https://www.youtube.com/watch?v=kLCiKXsui_k
Apmut Ivar Kuoljok respektive Sonja Kuoljok, föredrag angående Jelka Rimakåbbå (fyra olika videos finns längst ner på sidan)
http://www.samelandsfriauniversitet.com/blogg/first-workshop-report-rapport-fran-forsta-workshopen-25-279-jahkamahkke
May-Britt Öhman: Bildspelet " Lule älv - damm(o)säkerheter i reglerad älv" (12:55 min) https://youtu.be/D7vCtS9x2LQ
May-Britt Öhman: ppt - föredraget "Dammsäkerhet - Hur länge lever en damm och vad får den att brista?"
Presentation vid Workshopen ”Gruvor i Lule älv?” Jokkmokk, 18e maj, 2013 Klicka här för pdf.
Nyhetsartiklar och debattartiklar:
SVT.SE 14 januari 2016: ”Renskötaren berättar om hoten och hatet”
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/norrbotten/renskotare-skrev-debattartikel-i-dn
Jakob Nygård, DN, 2016, ”Varför hatar folk renarna så mycket?”http://asikt.dn.se/asikt/debatt/varfor-hatar-folk-renarna-sa-mycket/
Jonas Fröberg, SvD, 15 juni 2015 ”Minnen av rasbiologiskt förtryck väcks till liv”
http://www.svd.se/svenska-staten-i-storbrak--med-sameby
Christina Allard et al. , DN Debatt 11 juni 2015 ”Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby”http://www.dn.se/debatt/rasbiologiskt-sprakbruk-i-statens-rattsprocess-mot-sameby/
Bloggar, sociala medier, hemsidor:
Samelands fria universitet www.samelandsfriauniversitet.com
Se särskilt http://www.samelandsfriauniversitet.com/blogg/samer-talar-for-sig-sjalva-underlag-infor-forskningspropositionen-insant
Erica Violet Lee. Moontime Warrior: Fearless Philosophizing, Embodied Resistance
http://moontimewarrior.com/
Inga Marja Steinfjell http://orreaejkie.blogspot.se/
Se särskilt: ”En bön för våra förluster” http://orreaejkie.blogspot.se/2014/12/en-bon-for-vara-forluster.html
Johan Sandberg McGuinne https://johansandbergmcguinne.wordpress.com/
Se särskilt: ”Lappjäveln borde hålla käften”
https://johansandbergmcguinne.wordpress.com/2015/05/29/lappjaveln-borde-halla-kaften/
Tor Lundberg Tuorda/Naturfotograferna http://kvikkjokk.nu/
Niklas Blindh om renskötarvardag – skyddsjakt 15 januari 2016: https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=10154495796942571&id=821627570&fref=nf
Henrik Andersson (skogssamisk renskötare, Gällivare skogssameby) https://www.facebook.com/henrik.andersson.982
Marianne Persson, renskötare, ordförande Jijnjevaerie sameby Facebooksida (oftast öppna statusar) :
https://www.facebook.com/marianne.persson.10?fref=ts
Artikel med intervju: ”Marianne Persson: Jag har aldrig känt mig så liten”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5942608
Gállok Magazine- ett magasin som bygger på utställningen "Gállok: Om gruvan kommer. En fråga om framtiden i Lule älvdal http://kvikkjokk.nu/gallok-magazine/
Myggholkens väntrum: "Att bo i Vattenkraftens närhet och tillkomst!" 20160120
http://myggholken.bloggo.nu/Att-bo-i-Vattenkraftens-narhet-och-tillkomst/
Mattis Blogg Se särskilt följande: http://mattisblogg.se/2015/08/forsok-till-samrad-med-fmv-strandat/ http://mattisblogg.se/2015/05/beslagtagningen-av-jokkmokk-fortsatter/
http://mattisblogg.se/2014/11/norrlanningar-som-inte-finns/
Musikvideos:
Sofia Jannok feat. Anders Sunna We are still here https://www.youtube.com/embed/EVH0jvnaIqU
Lovisa Negga Mihá ja Gievrra (inspelad vid Jokkmokks marknad 2013) https://www.youtube.com/watch?v=z-JpwKg8j-c
Se även http://lovisanegga.bandcamp.com/album/mih-ja-gievrra
Jörgen Stenberg jojkar Vuortjis - Kråkan - Video av Tor Lundberg Tuorda https://www.youtube.com/watch?v=ckyvGV5jgAg
Twitter Instagram Youtube:
Jakob Nygård https://www.instagram.com/tjacko333/
Anders Sunna https://www.instagram.com/anders_sunna/
Suohpanterror https://twitter.com/Suohpanterror
Vivianne Labba Klemensson (in English) https://www.youtube.com/watch?v=jRWsit0mHv8
http://luckyreindeer.com/viviannlabbak/
Jokkmokks vintermarknad 2016 http://www.jokkmokksmarknad.se/
Delta vid ett eller flera av dessa: (notera vilken/vilka du deltagit vid)
Föredrag:__________________________________________
Jojkkonsert:___________________________________________
Jojkövning:___________________________________________
Utställning: ___________________________________________
Demonstration för Gruvfritt Jokkmokk:___________________
Övrigt du deltagit vid/i:__________________________________
Our Sacred Spaces - Mijá Basse Saje
Workshop i Jokkmokk - Jåhkåmåhkke 25-27 september 2015
Lulesamiska översättning av Samuel Gaelok:
"Mijá åssko ij la dåssju basse saje gånnå mij æjvvalip basodimijda. Dási gullu aj mijá sissŋálasj vuojŋŋa mij midjij álggoálmmugij ednamij ja viessomij le ávkken
Dá li midjij aktijvuohtan gaskanimme ja mijá viessomij
--- Mijá ájttega li mijáj siegen iehkeva ájggáj. "
Översättning till svenska av May-Britt Öhman:
”Heliga platser” innebär inte bara de platser vi samlas på för ceremonier, det innebär även de heliga inre platser som vi som urfolk har. Det är här vår anknytning till varandra, vårt land och vår kultur finns. --- Våra förlevande är alltid med oss.
Samelands fria universitets allra första workshop och
Galamiddag
Bures boahtin! Buoris boahtem! Buerie båeteme!
Varmt välkommen!
(klicka på bilden för helbild och förklaring)
Den 25-27 september mjukstartar det "sociala innovationsprojektet" och samverkansplattformen - Samelands fria universitet med workshopen "Our Sacred Spaces - Mijá Basse Saje" i Jokkmokk - Jåhkåmåhke . ”Samelands fria universitet” är ett samiskt universitetsalternativ på svensk sida av Sábme och ett "socialt innovationsprojekt" , en vidareutveckling av "supradisciplinär metod". Idag är namnet ett koncept – en vision – och vi organiserar aktiviteter under detta namn, samtidigt som vi planerar för en faktisk etablering i någon form. Först ut blir denna workshop som sammanför aboriginsk/australiensisk urfolksexpertis och erfarenhet, universitetsexpertis med lokal och samisk expertis/erfarenhet och kunskaper, aktivism, hållbar-framtids-främjande från Jokkmokk samt expertis från svenska universitet. Workshopen och galamiddagen är öppna för alla intresserade. Anmälningstiden har gått ut.
Programöversikt:
Fredag 25: Vi träffas från kl 18.30 på Gasskas (öppet även för efterhandsanmälda)
Lördag 26: Workshop 09.30-16.30 Aja, Sparbankssalen. Galamiddag från 18.30
Söndag 27: Studiebesök till hotade marker och skogar Jelka Rima-Kåbbå och Gállok med lokal och extern expertis. Gemensam avfärd ca kl 10. Plats för avfärd meddelas till föranmälda. (För pressinfo vänligen kontakta May-Britt Öhman 070 284 34 40 eller [email protected] )
Frances Wyld är av Martufolket (ett av många urfolk i Australien) och Fil.Dr i kommunikation. Hon skrev sin doktorsavhandling utifrån traditionen Storytelling och kommer på eget initiativ på besök (samarbeten och utbyte har vi haft sedan 2011) till Samelands fria universitet, som den första internationella urfolksforskaren i vår verksamhet. Frances kommer att berätta och leda en diskussion utifrån sitt eget forskningsarbete samt utifrån sin erfarenhet som studierektor och kursanordnare för undervisning med och för urfolk vid David Unaipon College of Indigenous Education, University of South Australia (länk här ) samt som lektor vid Wirltu Yarlu Aboriginal Education, University of Adelaide (länk här). Läs mer om workshopen och om Frances längre ner.
Workshopen är öppen för alla intresserade. Huvudspråk engelska. Vi kommer att fotografera och eventuellt även filma föredragen och workshopen för att tillgängliggöra för så många möjligt detta evenemang (om du inte vill synas på bild/film, låt oss veta det i förväg – så vi kan planera för det). Obs, anmälningstiden har gått ut, för frågor kontakta organisatörerna.
Ansvariga organisatörer är: May-Britt Öhman, Fil.Dr, skog-/lulesame, teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet och Epost: [email protected] och Agneta Silversparf, ordförande, Silbonah Samesijdda Epost: [email protected]
Finansiering: Workshopen finansieras av forskningsprojektet: ”Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier” (Formas, 2012-2015), medel från Wirltu Yarlu Aboriginal Education, the University of Adelaide, Australien, för Frances Wylds deltagande, samt stöd från Silbonah Sámesijdda.
***************************************************************************
Program
(obs ändringar kan göras – vänligen följ uppdateringar på http://www.samelandsfriauniversitet.com/aktiviteter.html
Fredag 25: Ankomst Jokkmokk och informell middag (på egen bekostnad) från 18.30, Gasskas.
Lördag 26: Aja - Sparbankssalen, Jokkmokk.
09.30-11.00 Välkomnanden, inledning, korta presentationer med inspiration av ”Pecha Kucha” metoden – (20 bilder à 20 sekunder dvs max 6 min 40 sekunder per presentation)
Teman för presentationer: Samisk arkeologi: de glömda kulturarven i Jokkmokk (Gunilla Larsson, Uppsala universitet); Vattensäkerhet och Jokkmokk Mining District (Eva-Lotta Thunqvist, KTH); Militarisering av Jokkmokk vs besöksnäring och lokalbefolkning (Matti Holmgren, Jokkmokksguiderna)
11.00-11.30 Káffabåddå/Kaffepaus
11.30-13.30 Frances Wyld Interaktiv workshop: Developing Indigenous Education within a colonial Nation: experiences, reflections, suggestions - Pedagogies and Paradigms (presentation och diskussioner i grupper. Förhandstexter för intresserade kommer att meddelas. Se mer beskrivning längre ner.
13.30-15.00 Lunch
15.00-16.30 Besök vid intressanta platser i Jokkmokk
Besök vid StoorStålka http://stoorstalka.com/ samt även tillfälle att besöka utställningen Maadtoe som visas på Ájtte. Se http://www.ajtte.com/maadtoe/
18.30 Galamiddag för Samelands fria universitets "mjukstart"
Fri scen: framträdanden, tal, sång, jojk från deltagare.
Söndag 27e:
Avfärd 10.00 åter ca 14 – 16 tiden beroende på hur färden går, väder och annat.
Lunch/fika kommer att finnas tillgängligt – vi hjälps åt att koka kaffe och fixa mat/fika. Bilplatser önskas! (Se anmälningsblankett).
Vi besöker Jelka Rimakåbbå – hotad urskog, renskötselområde, livsområde för människor, djur och natur – och talar om Jokkmokk Mining District och diskuterar kring möjligheter till hållbara framtider i Jokkmokks kommun – Lule älvdal. Skogen nås via E45 mot Porjus, eller vid Kvikkjokkvägen. Om färden går via Kvikkjokkvägen– besöker vi även Gállok - Kallak.
Insatser/ guidning av olika personer. Alla som önskar är varmt välkomna att guida/berätta utifrån egna kunskaper och perspektiv– så blir det en riktig ”work”shop. Hittills kända insatser: Gunilla Larsson, Fil.Dr i arkeologi, specialist på samiska lämningar; Eva-Lotta Thunqvist, Docent i vattensäkerhet, KTH – perspektiv på vattenfrågor – miljöfrågor; Matti Holmgren, Jokkmokksguiderna; Apmut Ivar Kuoljok - renskötare sedan 1941.
(obs ändringar kan göras – vänligen följ uppdateringar på http://www.samelandsfriauniversitet.com/aktiviteter.html
Fredag 25: Ankomst Jokkmokk och informell middag (på egen bekostnad) från 18.30, Gasskas.
Lördag 26: Aja - Sparbankssalen, Jokkmokk.
09.30-11.00 Välkomnanden, inledning, korta presentationer med inspiration av ”Pecha Kucha” metoden – (20 bilder à 20 sekunder dvs max 6 min 40 sekunder per presentation)
Teman för presentationer: Samisk arkeologi: de glömda kulturarven i Jokkmokk (Gunilla Larsson, Uppsala universitet); Vattensäkerhet och Jokkmokk Mining District (Eva-Lotta Thunqvist, KTH); Militarisering av Jokkmokk vs besöksnäring och lokalbefolkning (Matti Holmgren, Jokkmokksguiderna)
11.00-11.30 Káffabåddå/Kaffepaus
11.30-13.30 Frances Wyld Interaktiv workshop: Developing Indigenous Education within a colonial Nation: experiences, reflections, suggestions - Pedagogies and Paradigms (presentation och diskussioner i grupper. Förhandstexter för intresserade kommer att meddelas. Se mer beskrivning längre ner.
13.30-15.00 Lunch
15.00-16.30 Besök vid intressanta platser i Jokkmokk
Besök vid StoorStålka http://stoorstalka.com/ samt även tillfälle att besöka utställningen Maadtoe som visas på Ájtte. Se http://www.ajtte.com/maadtoe/
18.30 Galamiddag för Samelands fria universitets "mjukstart"
Fri scen: framträdanden, tal, sång, jojk från deltagare.
Söndag 27e:
Avfärd 10.00 åter ca 14 – 16 tiden beroende på hur färden går, väder och annat.
Lunch/fika kommer att finnas tillgängligt – vi hjälps åt att koka kaffe och fixa mat/fika. Bilplatser önskas! (Se anmälningsblankett).
Vi besöker Jelka Rimakåbbå – hotad urskog, renskötselområde, livsområde för människor, djur och natur – och talar om Jokkmokk Mining District och diskuterar kring möjligheter till hållbara framtider i Jokkmokks kommun – Lule älvdal. Skogen nås via E45 mot Porjus, eller vid Kvikkjokkvägen. Om färden går via Kvikkjokkvägen– besöker vi även Gállok - Kallak.
Insatser/ guidning av olika personer. Alla som önskar är varmt välkomna att guida/berätta utifrån egna kunskaper och perspektiv– så blir det en riktig ”work”shop. Hittills kända insatser: Gunilla Larsson, Fil.Dr i arkeologi, specialist på samiska lämningar; Eva-Lotta Thunqvist, Docent i vattensäkerhet, KTH – perspektiv på vattenfrågor – miljöfrågor; Matti Holmgren, Jokkmokksguiderna; Apmut Ivar Kuoljok - renskötare sedan 1941.
Frances Wyld, i Stockholm, november 2011. Foto: M-B Öhmans arkiv
Mer om workshopen med Frances Wyld
Frances Wyld (länk till Frances hemsida på Wirltu Yarlu) kommer att leda en interaktiv workshop med fokus på urfolks-pedagogik och forskningsmetoder. Vi kommer att diskutera hur dessa perspektiv komma med i kurslitteratur och undervisning? Frances kommer att berätta om de framgångar som australiensiska urfolksakademiker har åstadkommit med att få in urfolkskunskap och erfarenhet i högre utbildning. Hon kommer även att berätta om sitt eget arbete med just kurslitteratur, undervisning och pedagogik, på alla nivåer inom universitet. Det blir gott om tid för diskussioner och funderingar i grupp och tillsammans. Deltagarna kommer att få en ”reader” med olika artiklar som förslag för vidare läsning. Vår gemensamma utmaning för dagen blir att finna vägar för hur Samelands fria universitet, med våra förutsättningar kan samverka med Frances, vilka utbyten kan vi fortsätta med? På vilka sätt? Hur kan vi ta med Frances erfarenheter till Samelands fria universitet?
Här är en länk till ”läslistan” (reader) – där du som så önskar kan börja läsa in dig på inspirerande texter. Det går förstås utmärkt att komma utan att ha läst dessa. Frances kommer att ta med texterna för utdelning. Du får gärna ta med egna texter för utdelning också.
Mer om Frances Wyld
Här är en länk till information om Pilbara regionen – varifrån Frances har sin bakgrund (Martu): Wangka Maya Pilbara Aboriginal Language Centre http://www.wangkamaya.org.au/pilbara-history-and-culture
Frances tillhör överlevarna från den så kallade ”stolen generation” (länk till dokumentation om detta och vittnesmål: http://stolengenerationstestimonies.com/ ), aboriginska barn som togs från sina familjer och placerades i vita familjer. Det var Frances mormor som stals från sin familj. Med detta har följt att Frances inte har vuxit upp i Martus traditionella territorium. Hon lever och verkar i Adelaide, som är traditionellt territorium för Kaurnafolket, från Adelaide Plains. Här finns en länk till information om detta via Adelaide city council: http://www.adelaidecitycouncil.com/your-community/culture-history/kaurna/
Frances utvecklar ”storytelling”, utifrån aboriginsk tradition som metod för att skriva urfolksliv och återtagande av minnen, identitet, berättelser. En av många viktiga och spännande artiklar av Frances är om hur hon utvecklat ”Stormmetoden”. Stormar som metod för skrivande och tänkande. I sammanfattningen av artikeln står det:
Någon gång under förra året lärde jag mig lyssna till stormar och jag lärde mig att lyssna till mig själv. Jag blev en serie av stormar. Jag satte dem i arbete för att beskriva mitt arbete inom akademin och jag kallar denna process för Stormmetoden. Det började med en Isstorm, men också de andra elementen kom så småningom med – damm och vind, och sedan Eld storm – när jag lärde mig att använda min ilska för något bra. Det är inom mina känslor av ilska, passion och oro som en bra berättelse kan utvecklas och leva genom dessa korta tid som en storm. Detta arbete använder skrivande både som frågor (Richardson and Adams St Pierre 2005) och Aboriginsk metoder för att vara, veta och göra (Martin 2008).
“Writing the Ephemeral of Culture: Storm method” abstract
Sometime in the last year I learnt to listen to storms and I learnt to listen to myself. I became a series of storms. I put them to use in describing my work in academia and I have named this
process Storm Method. It started with an Ice Storm, but it also recalled the other elements of storm embodied last year as dust and wind and it then became a Fire Storm where I learnt to use my anger for good. It is within my feelings of anger, passion and unrest that a good story can unfold and live through its ephemeral being as a storm. This work uses both writing as inquiry (Richardson and Adams St Pierre 2005) and Aboriginal ways of being, knowing and doing (Martin 2008).
Nedan finns två länkar till artikeln:
Wyld, Frances (2011) ‘Writing the Ephemeral of Culture: Storm Method’ in Social Alternatives 30 (2) 40 – 43
https://www.questia.com/library/journal/1P3-2427804621/writing-the-ephemeral-of-culture-storm-method
http://connection.ebscohost.com/c/articles/65226795/writing-ephemeral-culture-storm-method
I artikeln 'Knowing the State We're In: Indigenous motherhood as a human right' (2012) skriver Frances statens roll och berättelser om den Stora Modern – och behovet av att återta moderskap för att bidra till positiv urfolksutveckling.
Sammanfattning på engelska (abstract):
The removal of Indigenous children from families and subsequent placement in homes and
residential schools gave the State parental rights. It gave the State a position to be physical and psychological caregivers to thousands of children and the generations to follow. This removal was detrimental to Indigenous mothering, yet the stories depicting archetypes of the Great Mother are celebrated in many cultures, signifying the importance of motherhood. --- This paper looks at the role of the State and stories of the Great Mother and the need to reclaim motherhood to contribute to positive Indigenous development.
Hela artikeln finns tillgänglig via denna länk: http://www.maramatanga.ac.nz/sites/default/files/NPM%20Conference%20Proceedings%202012.pdf
Andra artiklar av Frances:
Wyld, Frances and Fredericks, Bronwyn (2015) ‘Earthsong as Storywork: Reclaiming Indigenous Knowledges’ in Journal of Australian Indigenous Issues (forthcoming).
Öhman, May-Britt. and Wyld, Frances (2014) ‘Lands of Fire and Ice; from Hi-Story to History in the Lands of Fire and Ice: Our stories and embodiment as Indigenous in a colonised hemisphere’ in V. Castejon, A. Cole, O. Haag, and K. Hughes, (eds.) Ngapartji Ngapartji Reciprocal Engagement: Ego-Histoire, Europe and Indigenous Australia, Australian National University E Press, Canberra.
Wyld, Frances (2011) ‘Experiment on a bird in the air pump: The writing of a life under pressure’ in the Journal of Australian Indigenous Issues 14 (1) 54 - 62
Somerville, Craig, Somerville, Kirra, and Wyld, Frances (2010) ‘Martu Storytellers; Aboriginal narratives within the academy’ in The Australian Journal of Indigenous Education, 39S, 96 - 101
Frances Wyld (länk till Frances hemsida på Wirltu Yarlu) kommer att leda en interaktiv workshop med fokus på urfolks-pedagogik och forskningsmetoder. Vi kommer att diskutera hur dessa perspektiv komma med i kurslitteratur och undervisning? Frances kommer att berätta om de framgångar som australiensiska urfolksakademiker har åstadkommit med att få in urfolkskunskap och erfarenhet i högre utbildning. Hon kommer även att berätta om sitt eget arbete med just kurslitteratur, undervisning och pedagogik, på alla nivåer inom universitet. Det blir gott om tid för diskussioner och funderingar i grupp och tillsammans. Deltagarna kommer att få en ”reader” med olika artiklar som förslag för vidare läsning. Vår gemensamma utmaning för dagen blir att finna vägar för hur Samelands fria universitet, med våra förutsättningar kan samverka med Frances, vilka utbyten kan vi fortsätta med? På vilka sätt? Hur kan vi ta med Frances erfarenheter till Samelands fria universitet?
Här är en länk till ”läslistan” (reader) – där du som så önskar kan börja läsa in dig på inspirerande texter. Det går förstås utmärkt att komma utan att ha läst dessa. Frances kommer att ta med texterna för utdelning. Du får gärna ta med egna texter för utdelning också.
Mer om Frances Wyld
Här är en länk till information om Pilbara regionen – varifrån Frances har sin bakgrund (Martu): Wangka Maya Pilbara Aboriginal Language Centre http://www.wangkamaya.org.au/pilbara-history-and-culture
Frances tillhör överlevarna från den så kallade ”stolen generation” (länk till dokumentation om detta och vittnesmål: http://stolengenerationstestimonies.com/ ), aboriginska barn som togs från sina familjer och placerades i vita familjer. Det var Frances mormor som stals från sin familj. Med detta har följt att Frances inte har vuxit upp i Martus traditionella territorium. Hon lever och verkar i Adelaide, som är traditionellt territorium för Kaurnafolket, från Adelaide Plains. Här finns en länk till information om detta via Adelaide city council: http://www.adelaidecitycouncil.com/your-community/culture-history/kaurna/
Frances utvecklar ”storytelling”, utifrån aboriginsk tradition som metod för att skriva urfolksliv och återtagande av minnen, identitet, berättelser. En av många viktiga och spännande artiklar av Frances är om hur hon utvecklat ”Stormmetoden”. Stormar som metod för skrivande och tänkande. I sammanfattningen av artikeln står det:
Någon gång under förra året lärde jag mig lyssna till stormar och jag lärde mig att lyssna till mig själv. Jag blev en serie av stormar. Jag satte dem i arbete för att beskriva mitt arbete inom akademin och jag kallar denna process för Stormmetoden. Det började med en Isstorm, men också de andra elementen kom så småningom med – damm och vind, och sedan Eld storm – när jag lärde mig att använda min ilska för något bra. Det är inom mina känslor av ilska, passion och oro som en bra berättelse kan utvecklas och leva genom dessa korta tid som en storm. Detta arbete använder skrivande både som frågor (Richardson and Adams St Pierre 2005) och Aboriginsk metoder för att vara, veta och göra (Martin 2008).
“Writing the Ephemeral of Culture: Storm method” abstract
Sometime in the last year I learnt to listen to storms and I learnt to listen to myself. I became a series of storms. I put them to use in describing my work in academia and I have named this
process Storm Method. It started with an Ice Storm, but it also recalled the other elements of storm embodied last year as dust and wind and it then became a Fire Storm where I learnt to use my anger for good. It is within my feelings of anger, passion and unrest that a good story can unfold and live through its ephemeral being as a storm. This work uses both writing as inquiry (Richardson and Adams St Pierre 2005) and Aboriginal ways of being, knowing and doing (Martin 2008).
Nedan finns två länkar till artikeln:
Wyld, Frances (2011) ‘Writing the Ephemeral of Culture: Storm Method’ in Social Alternatives 30 (2) 40 – 43
https://www.questia.com/library/journal/1P3-2427804621/writing-the-ephemeral-of-culture-storm-method
http://connection.ebscohost.com/c/articles/65226795/writing-ephemeral-culture-storm-method
I artikeln 'Knowing the State We're In: Indigenous motherhood as a human right' (2012) skriver Frances statens roll och berättelser om den Stora Modern – och behovet av att återta moderskap för att bidra till positiv urfolksutveckling.
Sammanfattning på engelska (abstract):
The removal of Indigenous children from families and subsequent placement in homes and
residential schools gave the State parental rights. It gave the State a position to be physical and psychological caregivers to thousands of children and the generations to follow. This removal was detrimental to Indigenous mothering, yet the stories depicting archetypes of the Great Mother are celebrated in many cultures, signifying the importance of motherhood. --- This paper looks at the role of the State and stories of the Great Mother and the need to reclaim motherhood to contribute to positive Indigenous development.
Hela artikeln finns tillgänglig via denna länk: http://www.maramatanga.ac.nz/sites/default/files/NPM%20Conference%20Proceedings%202012.pdf
Andra artiklar av Frances:
Wyld, Frances and Fredericks, Bronwyn (2015) ‘Earthsong as Storywork: Reclaiming Indigenous Knowledges’ in Journal of Australian Indigenous Issues (forthcoming).
Öhman, May-Britt. and Wyld, Frances (2014) ‘Lands of Fire and Ice; from Hi-Story to History in the Lands of Fire and Ice: Our stories and embodiment as Indigenous in a colonised hemisphere’ in V. Castejon, A. Cole, O. Haag, and K. Hughes, (eds.) Ngapartji Ngapartji Reciprocal Engagement: Ego-Histoire, Europe and Indigenous Australia, Australian National University E Press, Canberra.
Wyld, Frances (2011) ‘Experiment on a bird in the air pump: The writing of a life under pressure’ in the Journal of Australian Indigenous Issues 14 (1) 54 - 62
Somerville, Craig, Somerville, Kirra, and Wyld, Frances (2010) ‘Martu Storytellers; Aboriginal narratives within the academy’ in The Australian Journal of Indigenous Education, 39S, 96 - 101