Saepmie, Sábme, Sápmi sedd från Nordpolen. Illustration av Pär-Joel Utsi/Nils-Gustav Labba, från 
Sametingets hemsida (www.samer.se, 2010). Modifierad av May-Britt Öhman så att större 
delen av FennoSkandinavien kommer med. Inte bara renskötselområdet. Utan hela området där samer har levt i 10000 år, minst, och där samer lever än idag. Trots tvångsdeportationer norrut på 1600- och 1700-talen, trots tvångsassimileringar. Vi är ännu här. 

Saepmie, Sábme, Sápmi  - land of the Sámi - seen from the North Pole. Illustration by Pär-Joel Utsi/Nils-Gustav Labba, website of the Sámi Parliament (www.samer.se, 2010). Modified by May-Britt Öhman, to encompass the entire Norway, Sweden and Finland, to display the entire region where there is archeological findings of Sámi, since 10 000 years, and were Sámi live today. Despite forced deportations northwards in the 17th- and 18th century, despite assimilation policies and actions by theSwedish, Norwegian, Finnish states. 
We are still here. 

Urfolksexpertis och perspektiv från Kanada 
​Buorisboahtem – välkommen till föredrag, samtal och utbyte med urfolk och studenter från University of Guelph, Kanada  
​När: Tisdag 28 maj, 2024, 18.00-20.00
Var: Församlingshemmet, Borgargatan 9, Jokkmokk
Hur: Fritt inträde, alla är välkomna! Ingen föranmälan
Språk: svenska, engelska, samiska, cree

18.00 Introduktion – samling
Hur går det efter Sanningskommissionen i Kanada?
Professor Kim Anderson, Cree/Métis, Canada Research Chair in Storying Indigenous Relational Futures, med studenter och kollegor från Guelph University
Land based healing, moon and water teachings
(Landbaserat helande, måne- och vatten kunskap)
Valarie King, Edebwed Ogichidaa Kwe, Anishinaabe, Mississaugas of the Credit First Nation (Southern Ontario, Kanada)
Organiseras av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet, forskningsprojektet Sijddaj mahttsat; Sameednama Friddja Universitehta och University of Guelph, Department of Family Relations & Applied Nutrition
Kontakt: May-Britt Öhman may-britt.ohman@cemfor.uu.se

Klicka här när du vill redigera.

Måndag 16 maj B-Salen Folkets hus 18.00-18.45 samt 19.00-19.30
Fritt inträde - bara att komma!

Två föredrag

1. 18.00-18.45 "Hemma hos Nokom – áhkko – mormor.” Återtagande av urfolks marker och kultur efter Sanningskommissionen – samtal med Kanada.

Läs mer nedan.

2. 19.00-19.30 Urfolksledd miljö-hälso risk utvärdering - exempel från Kanada

Språk: Engelska - vi hjälps åt med översättning vid behov

Med:
Kim Anderson, docent i historia, Cree/Métis
Diana Lewis, Fil. Dr, Mi'kmaw från Sipekne’katik First Nation, Nova Scotia
Cara Wehkamp, Fil.Dr i miljöbiologi, Algonquin Anishinàbe.
Sarina Perchak, master student.
Samtliga är verksamma vid Universitetet i Guelph, Ontario, Kanada.
Dessutom deltar studenter från universitetet i Guelph.

Organiseras av:
Sameednama Friddja Universitehta, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet, i samarbete med Katarina Spik Skum och Susanne Spik, Jokkmokk.


Föredraget "Hemma hos Nokom" behandlar arbetet med revitalisering - återtagande - av urfolks marker och kultur med fokus på södra Ontario, Kanada. Perspektiv från studenter och forskare/lärare vid Guelph universitet.
Kanadas sannings- och försoningskommission publicerade sin slutliga rapport 2015, med 94 punkter för aktion. Urfolk har alltid arbetat för revitalisering - återtagande - av marker och kultur, efter sanningskommissionen har det även blivit aktuellt för övriga Kanada.
Kim Anderson med flera kommer att tala om hur de arbetar med uppföljning av Sanningskommissionen, vid universitetet. Ett viktigt fokus de har är att skapa utryme för urfolk inom stadsmiljö och vid institutioner såsom universitet - genom arbete med matsuveränitet, storytelling, och etablerandet av ett särskilt hus - Nokoms hus - Nokom betyder áhkko, mormor, på Ojibwe. Nokoms hus ska vara en plats för studenter och den lokala urfolkssamhället för att känna sig som hemma, för att bygga relationer, vila, lära sig traditionella kunskaper, språk och utföra traditionella ceremonier.


Det andra föredraget Urfolksledd miljö-hälso risk utvärdering - exempel från Kanada 19.00-19.30 är av
Diana Lewis, Fil. Dr, Mi'kmaw woman från Sipekne'katik First Nation, Nova Scotia, lärare vid Guelph universitet, samt ledare för projektet En delad framtid - A Shared Future, http://asharedfuture.ca/ Diana arbetar med urfolks värdegrunder inom utvärderingar av miljöhälsorisker i industriella exploateringar. Hon kommer berätta om detta.


​
Bild: Kim Anderson, samt en del av hennes ceremoniella artefakter - en trumma och en pipa, smyckad med pärlbroderi av Métis konstnär Hilary Harper. Foto Tenille Campbell. Dr Kim Anderson and some of her ceremonial items including a drum and a pipe bag adorned with the beadwork of Metis artist Hilary Harper. Photo: Tenille Campbell
Samt foto av Diana Lewis.

Har ni sett att Linné bär samisk dräkt, vilken han tydligen ska ha använt när han uppvaktade sin tillkommande Sara Lisa Moreae från Dalarna?  Jag har ofta funderat på denna dräkt, och framförallt hatten. Den ser ju väldigt märklig ut, som en pannkaka på huvudet. För ett drygt år sedan fick jag veta mer, tack vare en insatt person, Jessica Almström, medlem i Sameföreningen i Stockholm, vid ett besök i Nordiska muséets samlingar. Det visade sig att huvudbonaden Linné bär är en del av en tudelad kvinnomössa! Den är inte längre i bruk, Inger Hellman skriver att det är en umesamisk mössa som syns på bilder från 1870 talet, "det är gihpere, den inre delen av mössan han har på sig. Den består av två cirklar som är ihopsydda, den ena, inre är delad på mitten, gihpere har alltså en öppning."


I dag diskuteras Linnés rasistiska arv, och det finns ett upprop om att hans statyer ska tas bort. Denna debatt välkomnar jag starkt. År 2007 firades trehundraårsjubileet av Linnés födelse utan att denna del av hans verksamhet och vetenskapliga arv diskuterades. Än idag hyllas Linné oreserverat genom statyer och minnesmärken, inklusive digitala sådan såsom det som finns på Uppsala universitets officiella hemsida. Uppropet är dock även det historielöst. Att beskylla Linné för all rasism inom vetenskap och i övrigt, blir märkligt. Linné verkade helt och hållet inom och utifrån en kolonial och rasistisk kontext. Så om det är något som ska vältas över ända så är det väl i den änden vi ska börja, tänker jag. Med att lära ut den svenska koloniala och rasistiska historien. Om svensk kolonisation och slavhandel, gentemot samer och finnar, såväl som mot andra folk. 

Carl von Linné, 1707 - 1758, var en vit svensk man av sin tid, och hans relationer till och syn på samer och andra folk var inget han själv hittat på. Linné föddes över ett halvt sekel efter att Sveriges statsöverhuvud Drottning Kristina skrivit ett privilegiebrev för Svenska Afrikakompaniet under ledning av affärsmannen Louis de Geer, för slavhandel i Västafrika, Cabo Corso i nuvarande Ghana. Linné föddes nästan åttio år efter den första svenska kolonin, "Nya Sverige" etablerades på urfolksterritorium i det som nu kallas USA.  I minst två sekler dessförinnan hade samer använts som föremål av regenter och stormän i Sverige, historikern Jonas M. Nordin skriver i artikeln Samer i imperiets mitt "Både Sten Sture den äldre och den yngre medverkade under 1400-talets  slut och 1500-talets början till att skicka samer och renar som gåvor  till furstar på kontinenten. Av europeiska aristokrater sågs samer vid  denna tid alltmer som varor som kunde användas i handels- och gåvoutbyte." 
Samtidigt är det viktigt att minnas att samer även hade högtstående positioner, såsom hovrättsassessor och landshövdingen Johan Graan (1610-1679), som adlades. Graan medverkade till det första kungliga plakatet som utfärdades för kolonisationen av "Lappmarken", det vill säga de nordligare samiska territorierna.
Linnés förhållningssätt till samer och finländare - finnar - och andra folk med annan hudfärg formades således i en etablerad kolonial och rasistisk kontext. 
1732 företog Linné som 25 åring sin "lappländska resa", en viktig grundsten i hans vetenskapliga karriär vid Uppsala universitet. Resan finansierades genom stöd från   Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (KVS), äldst av de kungliga vetenskapssamfunden - akademierna och grundat av Erik Benzelius, med rötter i Bensbyn utanför Luleå.  Han skrev en resedagbok, som publicerades långt efter hans död, Iter Lapponicum. Linnés observationer av växter under denna motsolsresa runt Bottenviken kom att utgöra avgörande del i hans Flora Lapponica (1737). Detta verk utgjorde staten för Linnés kategoriseringar av växter. Så, som så många andra forskare söderifrån, byggde Linné sin akademiska karriär på studier av samiska territorier. 

Så, jag välkomnar debatten om statyn. Men uppmanar er som diskuterar att inte fastna i symbolen och symbolhandlingen. Se vetenskaplig forskning för vad den är - formad av sin kontext och tidsanda - och om det är något som ska vältas över ända så är det väl denna vetenskapssyn och ett universitetsväsende där svensk kolonial och rasistisk historia inte lärs ut till alla studenter? Där den inte lärs ut i skolan? 
Att ifrågasätta hur perspektiven formas inom vetenskaplig forskning, och undervisning, borde vara en självklarhet. Vilka människor är på plats och får bidra? Vilka utesluts? Hur ser det ut på våra universitet här? Fram till inte så länge sedan var kvinnor uteslutna, och det är bara de senaste decennierna som en omfattande förändring har skett. Nu är det dags för att se fler nyanser. 
Att etablera Urfolksstudier - som ämnesområde, för forskning och undervisning - skulle bidra till just detta vältande av perspektiven. Ämnesområdet finns i Nordamerika, Australien och Aotearoa (Nya Zeeland). När ska det äntligen etableras som fält på alla nivåer i Sverige? I Fennoskandinavien? 
Samelands fria universitet - Sámeednama Friddja Universitehta - skulle ju vara utmärkt i sammanhanget - ett universitet lett och organiserat av samer, för samiska perspektiv. 

Ha en fin dag!

​/May-Britt Öhman