Buoris!
Detta är en första skiss på samisk forskningspolicy, riktlinjer och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samebyar, samiska företag. Den är formulerad av May-Britt Öhman, på grundval av diskussioner inom min forskningsverksamhet och föreningsaktivitet med enskilda samer, sameföreningar, samiska och samebyar sedan 2008. OBS! Sista datum för svar är 30 november 2016. Här finns texten som pdf och som wordfil. Detta är allra första vändan, och alla som är intresserade av att diskutera detta vidare är välkomna att lämna synpunkter på såväl format som innehåll. Mejla ditt/ert svar till [email protected] Du/ni är också välkomna att diskutera genom kommentarer på bloggens kommentarsfält, www.samelandsfriauniversitet.com eller på Facebooksidan Samelands fria universitet. Eller hashtagga kommentarer #samiskforskningspolicy2016 i egna blogginlägg och sociala medier. Efter 30 november kommer synpunkterna att inarbetas och ett nytt förslag sändas ut. Ambitionen är att ha ett färdigt policydokument senast hösten 2017. De som därefter vill underteckna, som enskild same, sameförening, sameby, samiskt företag eller annat är då välkomna att göra så. Välkommen med dina/era synpunkter! /May-Britt Öhman, fil.dr, Samelands fria universitet och forskare vid Uppsala universitet **** I denna forskningspolicy och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samiska organisationer, samiska företag anger för det första allmänna ståndpunkter hur vi (***undertecknade samer, samiska organisationer, samebyar***) ser på forskningspolitiken och forskningens relation till samiskt territorium, samiska näringar och kultur, samer samt hur forskningen bör utvecklas. För det andra innehåller policyn riktlinjer för hur vi menar att forskarsamhället, dess finansiärer – såväl statliga som övriga - bör förhålla sig till samer och de territorier som samer verkar inom. Det handlar här om etiska förhållningssätt och riktlinjer för en god forskning som har samklang med våra syften och ambitioner. För det tredje finns i denna policy rekommendationer till samebyar, företag, föreningar samt enskilda samer – om hur man kan förhålla sig till företrädare för forskarvärlden i olika slags forskningsprojekt. Slutligen redovisas utgångspunkter för ambitioner för fortsatt arbete i förhållande till forskning samt samverkan med forskarsamhället. Allmänna ståndpunkter Ett återkommande mål för nations/kolonialstatens forskningspolitik är att främja samhället. En utmaning vi ser är att det samiska samhället hitintills inte särskilt uppmärksammas i detta avseende. Behoven för det samiska samhället har än så länge aldrig fått några egna formuleringar. Det är därför viktigt att fastställa behoven och ambitionerna för det samiska samhället utifrån forskningssatsningarna. Exempelvis så fastslås i Regeringens forskningsproposition (2012/13:30) ”Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.” Dylika formuleringar är regel för samtliga regeringars forskningspropositioner och därmed inriktningen på all statligt finansierad forskning och innovation, som bedrivs vid universiteten och högskolorna. Vi menar att forskning och innovation även måste komma det samiska samhället till del och detta på de förutsättningar som samer, samiska organisationer och företrädare själva anser vara i samklang med just samisk samhällelig utveckling och samiskt näringslivs konkurrenskraft samt samisk kulturella traditioners bevarande och utveckling. Samer har en lång tradition av kunskapsöverföring och utbyte med andra folk. Vad gäller inträdet på den arena som benämns akademisk, så har samer funnits vid universitet ända sedan universiteten etablerades i Norden. Samer finns även idag på olika positioner inom universitet och högskolor men fortfarande bedrivs forskning om samer, om samiskt territorium, inklusive renskötsel till den allra största delen av icke-samer. Även om det finns väldigt många goda icke-samiska forskare som är seriösa i sitt arbete och gör sitt yttersta för att bidra till en positiv samisk samhällsutveckling, finns det anledning att dels ha som ambition att betydligt fler samer själva ska delta aktivt i denna forskning och kunskapsproduktion samt i att utforma den samma. Vi vill se olika satsningar som kan få fler samer som genomgå högre utbildning och forskarutbildning, och därmed en betydligt större representation av samer inom forskarsamhället. Detta är viktigt för att bidra till utformning av en forskningspolitik för Sverige som tar hänsyn till det samiska samhället och bidrar till dess utveckling. Det är också avgörande för att säkerställa att alla nivåer av utbildningens utformning och inriktning får grundläggande inslag av samisk kultur, historia, religion och tradition. Även den akademiska vetenskapliga kunskapsproduktionen bör ta hänsyn till samiska perspektiv i betydligt större utsträckning än vad som hitintills varit fallet. Detta förutsätter att samtlig högre utbildning innehåller utbildning om samisk historia, traditioner och även om nutida samiska näringar och kultur. Urfolk –som samer – har dessutom sedan århundraden varit objekt för studier – forskning - av andra, utifrån. Syftet har många gånger inte främst varit att främja urfolkens – samernas – levnadssätt och framtida överlevnad, utan snarare varit grund för olika slags exploateringar. Majoriteten av dagens vetenskapliga discipliner utgår idag framförallt från ett kolonialt perspektiv, där Sápmi kommit att bli framförallt en råvaruexportör, där resurser såsom vattenkraft, malm, skog, hämtas och forskningen och högre utbildning ifrågasätter inte detta perspektiv. Vi menar att forskning och högre utbildning bör främja och bidra till utvecklande av traditionell samisk kunskap samt att traditionell samisk kunskap bör erkännas som vetenskap och samisk kunskapsöverföring bör likställas med högre utbildning och forskning och därmed erhålla lika stort statligt stöd för dess utveckling Forskningsfältet urfolksstudier existerar sedan tre fyra decennier. Inom detta forskningsfält är det övergripande målet just att främja urfolks fortsatta levnad, överlevnad och kultur. Att stödja urfolks land- och vattenrättigheter blir då en självklar del i forskningsverksamheten och vetenskapsproduktionen. För att kunna hävda tillhörighet till detta fält krävs även att man att aktivt bidrar till helande, avkolonialisering, etiska förhållningssätt, deltagande, urfolks/samers självbestämmande, att man ge deltagarna kontroll över forskningsresultat. En annan avgörande del är att urfolk och våra seder och traditioner beskrivs på ett respektfullt sätt.[1] Fältet är brett och välutvecklat i Kanada, USA, Australien, Nya Zeeland och Indien med många forskare som själva tillhör urfolk. Vi välkomnar att detta forskningsfält etableras och utvecklas även i Sverige samt att de etiska förhållningssätt som finns inom urfolksstudier blir regel även för samtliga andra vetenskapliga områden där samer, samiskt territorium och samiska samhällen beforskas. Vi menar även att plattformar bör skapas där forskning ledd av samer kan bedrivas utifrån samiska perspektiv. Vi framhåller därför en satsning på ett samiskt universitet som önskvärd, samt en satsning på en samisk vetenskapsakademi. Riktlinjer och etiska förhållningssätt för forskarsamhället Under arbetet med forskningspolicyn har ett flertal exempel på forskningsverksamhet och forskare som inte är i enlighet med god forskning och etiska förhållningssätt framkommit. Nedan framkommer dessa iakttagelser nu omformulerade till riktlinjer.
Forskare som kommer till samebyar och sameföreningar måste visa respekt för att det är tidsödande att delta i forskningsprojekt och att det inte är någon självklarhet att samer ska ställa upp i allehanda forskningsprojekt. Forskare som är etablerade inom forskarsamhället bör bidra till att forskning kan initieras av samebyar och sameföreningar. Forskningen bör ha ett helhetsperspektiv på landskapet – vattnen – renskötsel och andra näringar. Det måste etableras etiska riktlinjer för de bilder på samer som finns i statliga arkiv från tidigare rasbiologisk forskning. Dessa riktlinjer måste utarbetas i samverkan med samiska organisationer och företrädare, samt samiska forskare. De samiska kroppar som finns i olika arkiv måste återlämnas och återbegravas. Det är ingen självklarhet att en forskare som själv är same har en bättre utgångspunkt i forskningsetiska förhållningssätt. Det är därför viktigt att även samer som är forskare reflekterar över dessa frågeställningar. Rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samiska riksorganisationer, samebyar, samiska företag ifråga om forskning och högre utbildning Det kommer hela tiden ett stort antal förfrågningar om att vara med i olika forskningsprojekt samt att bidra med kunskap ifråga om det samiska samhället. Det finns en anledning att väga för och nackdelar för varje enskilt tillfälle. Vad händer med de uppgifter du lämnar ut? Vad är resultaten av forskningen? Det är viktigt att känna till att all forskning som görs inom universitet och högskolor lyder under offentlighetsprincipen. Detta innebär till exempel att uppgifter som lämnas ut och som lagras av forskare vid statliga lärosäten (alla universitet och högskolor i Sverige) kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Det är inte något ofta förekommande, men dylikt har hänt. Man kan därför aldrig garanteras total och säker anonymitet. Dessutom kan uppgifter som är känsliga aldrig garanteras total sekretess. Det är därför viktigt att vara väl informerad om aktuellt forskningsprojekt och att ha satt sig in i dess syften och mål. En forskare kan heller aldrig ha fullständig kontroll över det färdiga resultatet och hur det kommer att användas. Detta är viktigt att känna till på förhand. Det kan bli väldigt bra och det kan bli väldigt dåligt. Det kan också vara så att det inte blir någon skillnad överhuvudtaget för den som lämnar ut uppgifter. Forskning tar dessutom ofta lång tid och de förhoppningar som forskaren själv har om att åstadkomma förändringar till det bättre kan inte alltid infrias. Ersättning för insatser i forskningsprojekt och utbildning inom universitet och högskolor Det är tidskrävande att delta i forskningsprojekt. Det är inte rimligt att ställa upp gratis och med egen tid. Samebyar, föreningar och individer rekommenderas därför att begära ersättning motsvarande forskarlön – samma som forskarna i det aktuella projektet - när det handlar om omfattande insatser. Vad gäller intervjuer som tar tid i anspråk är det svårt att ha någon fast rekommendation för eventuell ersättning. Det är idag inte praxis inom forskning att erbjuda det som oftast benämns ”informanter ” (den som blir intervjuad) ersättning för den tiden som tas i anspråk. Dock är det dags att förändra detta. Då enskilda samer/sameföreningar/samebyar ofta blir tillfrågade att vara informanter, just för att de är samer och har den samiska erfarenheten behöver var och en tänka efter om man vill bidra till just den specifika forskningsstudien. Då är det viktigt att begära information om syftet med studien och hur forskaren ifråga tänker sig att forskningsresultaten kan vara till nytta för det samiska samhället – eller för föreningen eller individen ifråga specifikt. Be forskaren konkret beskriva detta, samt begär att få det skriftligt i mejl förslagsvis. Mejl som kommer från en universitetsadress – på svenska lärosäten – är offentliga handlingar och därmed också något som i efterhand kan användas för att ställa uppföljningsfrågor. Om intervjuaren/forskaren kan medge ekonomisk ersättning för arbetstid – intervju samt att i efterhand läsa och godkänna intervjun – är det positivt. Det borde rimligtvis vara del av kostnaderna för forskningsprojektet. För närvarande är detta dock oftast inte möjligt. Frågan om ersättning bör dock ställas till varje forskare som önskar intervjua. Det behöver inte vara stora summor, utan motsvara en viss arbetstid helt enkelt. Först efter besked om hur forskaren/forskningsprojektet tänkt kring detta bör man som enskild same, sameförening, sameby ta ställning till om man önskar vara med. Ersättning för föreläsningar och utbildningsinsatser Här rekommenderas att föreläsningar som görs av samer i olika sammanhang vid universitet och högskola bör ersättas med minst motsvarande professorslön. Detta eftersom den kunskap som samer erbjuder är omfattande och bör likställas med professor i kompetens. Många lärosäten har en schablon för timersättning till undervisning tillgänglig på sin hemsida, som kan användas som utgångspunkt. KTH: https://intra.kth.se/anstallning/anstallningsvillkor/lon/timlonebelopp-1.572917 Stockholms universitet: http://www.su.se/medarbetare/personal/personaladministration/l%C3%B6n-och-ers%C3%A4ttning/l%C3%B6n-till-timl%C3%A4rare-samt-timanst%C3%A4llda-assistenter-1.92635 Det som ersätts är undervisningstimmar, som motsvarar 45 minuter. Om en timmes föreläsning skall hållas bör även minst två timmars förberedelser ingå i ersättningen. Om ersättning betalas mot faktura görs påslag motsvarande lönekostnadsersättning, vanligtvis omkring 50%. Utgångspunkter för fortsatt arbete i förhållande till forskning samt samverkan med forskarsamhället och högre utbildning Vi vill se en tydligt stärkt representation av samer – som är öppna med sin samiska identitet- inom forskningen och högre utbildning. Plattformar som stärker samers vägar in i akademin och växelverkan med renskötseln och andra traditionella samiska näringar skall stärkas. Samer, samiska organisationer och samiska forskare bör finnas i alla nationella beredningar och sammanhang där forskning och högre utbildning formuleras. Forskare som själva är samer bör lyftas fram och stärkas. Det ska vara möjligt att vara same – öppen med sin samiska identitet – och göra akademisk karriär. De statliga finansiärerna som fördelar forskningsmedel skall ha särskild kompetens för samiska – urfolks- frågor. EUs forskningsfinansiärer som fördelar forskningsmedel skall ha särskild kompetens för samiska- urfolks- frågor. Särskilda och tillräckliga medel skall avsättas för att stärka samiska perspektiv i vetenskaplig kunskapsproduktion. Ett universitet med särskilt fokus på samisk – urfolks – kunskap och perspektiv bör etableras inom Sveriges gränser. [1]Smith, Linda Tuhivai. 1999. Decolonizing Methodologies: Research and Indigenous Peoples. London: Zed.
0 Comments
  Idag i Sameradion - se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6517193 Stäm sk*ten ur de koloniala tjuvföretagen - del 2 - några tips på konkreta aktioner I morse 07.30 debatterade jag live i Aftonbladet Morgon med Rutger Lindquist, VD för det koloniala tjuvföretaget "Jojka". Jag tycker det blev ett bra samtal, under programledaren Claes Åkesons proffsiga ledning och med initierade frågor. Jag vill börja med att framhålla att mitt engagemang i detta hänger i allra högsta grad ihop med att belysa hur samisk kultur och tradition steg för steg tas över, raderas ut, förstörs och att jag inte stillatigande tänker se på. Som forskare, som same, som medborgare i Sverige, som människa har jag ett ansvar att ifrågasätta, att sätta emot. Detta har nämligen direkt påverkan på oss alla, på samer, samiska samhället och även på Sverige som demokratisk stat. Sveriges företrädare - såväl myndigheter som många företag - vill ju gärna framhålla Sverige som ett internationellt föredöme för mänskliga rättigheter. Så det är dags att börja kräva att Sverige - myndigheter och företag - då faktiskt agerar föredömligt. Samt att belysa internationellt att idag uppträder såväl svenska företag som myndigheter högst kolonialt och rasistiskt, gentemot urfolket samer! Senast idag tar Sameradion upp hur FNs specialrapportör för urfolksfrågor, Victoria Tauli Corpuz, i sin senaste rapport riktar kritik mot Sverige. Rutger Lindquist (som inte har några planer på att ändra företagets namn "Jojka") var väldigt upprörd över att jag kallade företaget för kolonialt och rasistiskt. Att jag ville (med stöd av Urfolksdeklarationen) uppmana människor att kontakta företagets kunder med frågor och krav tyckte han var under all kritik. Jag ska passa på att tipsa Rutger Lindquist med fler att läsa artikel 1 o 2 i deklarationen: 1. Indigenous peoples have the right to practise and revitalize their cultural traditions and customs. This includes the right to maintain, protect and develop the past, present and future manifestations of their cultures, such as archaeological and historical sites, artefacts, designs, ceremonies, technologies and visual and performing arts and literature. 2. States shall provide redress through effective mechanisms, which may include restitution, developed in conjunction with indigenous peoples, with respect to their cultural, intellectual, religious and spiritual property taken without their free, prior and informed consent or in violation of their laws, traditions and customs" Dessutom tyckte Rutger Lindquist att jag borde ha drivit frågan till Europadomstolen, för ett år sedan, när jag senast var i kontakt med dem. Eftersom jag inte gjort det så menade han att jag ju uppenbarligen inte tyckte det var tillräckligt viktigt. Och så tyckte han att det var underligt att jag inte kontaktat andra företag som använder ordet "Jojk" i sina företags namn. Jag tackade förstås för tipsen! Uppenbarligen finns det ju fler företag som måste sättas under lupp! Frågan har idag även följts upp i Sameradion, Sveriges Radio, i en intervju med Jacob Adams, Tromsö universitet http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6517199 Detta är något för Sveriges regering, för de europeiska regeringarna, för Europeiska kommissionen, att göra något åt. Skyddet för urfolks kulturer måste fastslås i lagstiftningarna. Det ska inte finnas minsta tvivel för Patent och registreringsverket, för dess danska motsvarighet. Arbete pågår ju även med Agenda 2030, där frågor om företagens sociala hållbarhet är på dagordningen. Här är det ju läge att ligga i framkanten, kan en tycka. Men samtidigt så är det som jag skrev i gårdagens blogginlägg en omöjlighet att hålla på så här och reagera hela tiden. Det tar för mycket tid och kraft, som behöver användas till annat arbete. Den maoriske professorn Graham Smith kallar det en kolonial "avledande politik", min översättning av "politics of distraction". En kolonial avledningsmanöver, där urfolk hela tiden hamnar i reaktion och tvingas sysselsätta sig med att försvara sig, förklara sig, undervisa - iställlet för att fokusera på sig själva, sin egen kultur, ja - att överleva och leva. Leva goda liv. Läs gärna Smiths artikel från 2003, Kaupapa Maori Theory: Theorizing Indigenous Transformation of Education & Schooling. Så, för oss samer själva - och allierade - måste vi hela tiden tänka på att inte falla i fällan och lägga för mycket tid på detta. Dock finns det all anledning för oss att välja ut några fall att koncentrera oss på, för att bidra till förändring. Göra punktinsatser medan vi samtidigt har fokus på de långsiktiga målen. Ambitionen är således att få till en ändring i lagstiftningen, inom länderna - och EU. En annan ambition är att göra majoritetssamhällena uppmärksamma på frågorna, att undervisa om urfolksrättigheter, så att respektlösheten och övertrampen - stölderna upphör. Att respekt för samisk kultur och tradition blir så självklar att vi inte behöver hålla på så här. Jag ser det även som del i en större process av dekolonisering - mot en samisk självständighet - att återta samisk kultur och tradition, och rättigheter till marker och vatten. Så nedan följer konkreta förslag till aktioner. Du kan göra insats efter möjlighet, här finns förslag som tar lite tid, eller mer tid. Alla insatser är välkomna! Fördela gärna insatserna balanserat gentemot företaget dels gentemot myndigheter/lagstiftare för största effekt. Låt oss börja med riktade insatser mot det koloniala tjuvföretaget "Jojka". Målet är alltså att 1. att undervisa - att få dem - och alla deras kunder och samarbetspartners - att förstå vad det är de gör när de använder ordet "Jojka" som företagsnamn, samt 2. förmå dem att byta namn till något som inte har med samisk kultur att göra - Gå in på företagets Facebook sida och ge dem dåligt betyg - 1 stjärna är det lägsta - samt skriv lämplig recension. Påpeka det uppenbart olämpliga i användandet av namnet "Jojka" som företagsnamn. Se här ett exempel på recension - där detta kommunikationsföretags kommunikation också lyfts fram på ett intressant sätt. - Gå in på "Jojka"s kunders Facebook sidor och skriv recensioner och medföljande kommentar om samarbetet med ett kolonialt tjuvföretag. Här finns NetOnNet, Bubbleroom , Partykungen (Du kan själv se vilka kunder och samarbetspartners "Jojka" har på hemsidan (kunder) för senaste uppdateringarna). - Kontakta styrelsen för Missing People - som idag har "Jojka" som leverantör och fråga hur de tänkte här och om de har tänkt igenom hur de förhåller sig till det samiska folket? Det går förstås bra att skriva till deras allmänna mejl också: [email protected] - Du som är duktig på just detta kan ju även kontakta aktieägare och skriva i aktieforum. Kanske köpa en aktie i företaget och gå på stämman? Jag är inte säker på att det är så effektivt, här vet andra säkert bättre än jag. Se http://news.cision.com/se/jojka-communications-ab/r/kallelse-till-extra-bolagsstamma-i-jojka-communications-ab--publ-,c9882171 samt https://www.avanza.se/placera/forum/forum/jojka-communications-ab.html Det är också viktigt att göra en insats gentemot lagstiftarna, samt patent och registreringsmyndigheter. Ambitionen är att undervisa och att åstadkomma förändring. Några konkreta förslag följer nedan. - PRV och EUs Varumärkesmyndighet Jag kontaktade Patent- och registreringsverket PRV för ett år sedan angående flera företag - se vårt utbyte här- men det framgick snabbt att det är ett tätt slysnår av myndigheter och paragrafer och att i fallet Jojka kan de inget göra då det ansvaret ligger på EU:s varumärkesmyndighet OHIM i Alicante. PRV skriver: "Den som vill begära upphävande eller ogiltighetsförklaring av ett märke som registrerats vid OHIM får vända sig dit.: www.oami.europa.eu " Likväl är det en vits att skriva och påpeka frågorna för PRVs jurister och varför inte Generaldirektören? Släng iväg ett mejl. I undervisningssyfte om inte annat. Jag har själv erbjudit mina tjänster som konsult, de utbildar förhoppningsvis sina handläggare kontinuerligt, och detta borde rimligtvis vara något att öka kunskaperna om. Allmän epost är [email protected] - Vad gäller BeChristensen och registreringen av ordet "Samer", se gårdagens blogginlägg - så kontakta gärna företaget självt, men även den danska myndigheten kan ju undervisas i frågan. Här finns mejl till ledningen: http://www.dkpto.dk/information/kontakt/kontakt-ledelsen/ . Allmän epost är: [email protected] Lagstiftarna - kontakta ansvariga i Sveriges regering: Statsminister Stefan Löfvén sa i Regeringsförklaringen 13 september följande " Samiskt självbestämmande stärks. Samisk kultur och samhällsliv värnas." Så - följ gärna upp med ett mejl till statsministern själv "[email protected]" - skriv i ärende "Till Stefan Löfvén via registrator" (obs tänk på att alla dylika mejl blir offentlig handling!) Fråga hur de tänker arbeta konkret med att värna samisk kultur och samhällsliv, mot bakgrund av just detta koloniala stjälande av just samisk kultur för kommersiellt bruk. Skriv gärna - eller ring för all del - även till civilminister Ardalan Shekarabi, som har ansvar för delegationen för Agenda 2030 - här är kontaktuppgifter: http://www.regeringen.se/kontaktuppgifter/#2105 Telefonnumret till regeringskansliet är 08-405 10 000 Ställ till exempel frågor om Agenda 2030, och värnandet av samisk kultur i dessa avseenden. Är någon lagstiftning på gång?, kan en ju förslagsvis fråga. Det är helt ok om du inte formulerar dig exakt "rätt", det viktiga är att göra insatsen. Att skicka mejlet, eller ringa samtalet. Sedan så går det ju även att kontakta riksdagsledamöter för det parti du röstat eller tänker rösta på, och ställa frågor i samma ärende. Det går utmärkt att ringa eller skriva. Här finns kontaktuppgifter: http://riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ Om du är - har varit eller tänker bli - student på universitet/högskola - så kan du till exempel ställa frågor till din universitetslärare, till de olika institutionerna och kursledningarna om hur de utbildar i dessa frågor. Det är en självklar uppgift för juristutbildningen, men även andra utbildningar. I Högskolelagen från 1992 som reglerar vad lärosäten i Sverige ska ägna sig åt stipuleras att högskolorna i sin verksamhet ska: ”… främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”[i] Det framhålls också att utbildningen på grundnivå ska utveckla studenternas ”förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar” samt utveckla studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, …” [ii] I grundlagen - Regeringsformen står följande: "Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas." Om du är elev i grundskola, gymnasium, folkhögskola - kan du självklart be dina lärare ta upp dessa frågor, så lär sig fler om detta. Ja, nu får det räcka för mig för nu. Igår avsatte jag lite för mycket tid för detta, tror det blev 4-5 timmar. Idag har det blivit dryga 4 timmar. Det är viktigt att begränsa insatserna, och här måste jag sätta stopp för idag. Men kom ihåg att en kvart - en halvtimme - räcker långt, välj en eller två insatser! Balansera mellan riktat mot företaget/n och lagstiftare/myndigheter. Heja! Önskar er alla - även Rutger Lindquist! - en fin dag och många nya insikter! /May-Britt Öhman Ps. Om du har frågor på detta så nås jag via Uppsala universitet, epost [email protected] Kom dock ihåg att även epost till mig blir offentlig handling, då universiteten är myndigheter.  Protest mot Washington Redskins, 2014. Klicka för länk. Bild från https://www.flickr.com/photos/fibonacciblue/15510239298 - Wikimedia commons. Stäm sk*ten ur de koloniala tjuvföretagen! - ungefär så sa jag i Sveriges radio - Sameradion - alldeles nyss. Strax efter tre idag. En dröm än så länge, men en dag… Under tiden får vi göra vårt bästa, men också hålla ögonen på framtidsmålet – att stärka samisk kultur och rättigheter – på ett sätt som stärker oss själva. Vad har hänt? Jo, jag blev idag uppringd av Sameradions Lars-Ola Marakatt som uppmärksammade mig på ytterligare kommersiell kolonial rasistisk stöld och ville höra vad jag har att säga i denna fråga. Detta eftersom jag skrivit om detta tidigare, se blogginlägg från 2015. Denna gång är det ett danskt företag, BeChristensen, som tagit sig för att kalla en kollektion av stöldgods för ”Samer”. De har alltså dels kopierat samiskt hantverk – tennarmband – och dels dessutom dristat sig att kalla detta stöldgods för ”Samer”. Och än värre, danska patent- och varumärkesstyrelsen, motsvarigheten till PRV i Sverige – har gått med på att varumärkeskydda ordet! http://onlineweb.dkpto.dk/pvsonline/Varemaerke?action=107&sagID=VA%202009%2000984 Nåväl, Danmark är ju en kolonialstat, så det är inte helt förvånande. Nu har de gett patent på oss samer. Heja! Enligt Sameradion så förstår inte företagets ägare Steen Björvig kritiken: "– Jag förstår det inte, vi förmedlar kreativt hantverk som samefolket lever av", säger han i en intervju. Noterar en talande kommentar av Kenjh71 i Sameradions kommentarsfält, den säger det mesta: "Plantasjeeiere i Louisiana kunne heller ikke forstå hvorfor folk kunne være opprørte over deres slaver." För dig som ännu inte förstår problemet så en crash course: Samiskt hantverk är till viss del skyddat, arbete pågår för att genomföra det i praktiken. FNs deklaration om urfolks rättigheter stadgar att man inte har rätt att stjäla eller göra profit på urfolks traditioner. Tyvärr så har inte detta omsatts i faktiskt lagstiftning ännu. Det finns inga starka företag på samernas sida för att driva detta, ingen som kan stämma sk*ten ur tjuvföretagen. Och OM nu BeChristensen faktiskt samarbetar med samer så skulle ett hederligt sätt vara att namnge vilka samer som tillverkar detta, vilka är designers? Samt att självklart inte ta patent på namnet "Samer". Hallå liksom. Hur kan det ens vara möjligt att ta patent på ett folk? Ja, jo, just, plantageägarna, slavägare, höll på med dylikt. I augusti 2015 skrev jag första gången här på bloggen om hur ett svenskt företag tagit den samiska vindguden Bieggolmai som symbol för sin marknadsföring, samt om företaget Jojka – som använder den samiska jojken. Det var Nordic Native som tagit Bieggolmai och de gjorde faktiskt vissa förändringar efter påtryckningar från mig och många andra. Men Jojka kvarstår och vägrar göra något. Jag ser att nu samarbetar de med flera andra företag, Partykungen, InstaCasino, och en restaurangkedja med norskt ursprung. https://www.aktietorget.se/Instrument.aspx?InstrumentID=SE0002017707 Dessutom tycker Jojkas kolonialrasistiska företagsledning att jag är jobbig som ids fortsätta kritisera dem. Se vår konversation i skärmdumpen. Den raderades dock illa kvickt från deras FB sida och nu är jag blockerad från vidare kommentarer.   Spritdrycken ”Lapland jojk” är ett annat exempel på denna koloniala rasism och stöld. Den marknadsförs även av det statligt ägda spritmonopolföretaget Systembolaget, även om den inte säljs därigenom. Gudrun Sjödén åberopade häromåret sitt samiska arv och använde det för att stjäla specifika samiska familjers traditioner, och namngav dessutom en klänning med L-ordet och ett par kängor också. Efter kraftig kritik och debatt i Sveriges radio http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5704139 backade hon och företaget, jag hittar inte längre igen dessa i deras utbud. För närvarande tar de från traditioner Mexico istället. Att stjäla samisk kultur är inget nytt. Det är en del av en aggressiv och rasistisk kolonisation som tar såväl marker och vatten, som människor och våra kulturella uttryck och gör det till sitt, och lägger grunden för att kunna radera ut samer och samers rättigheter. Vad är kolonisation? Det finns olika förklaringar. Jag brukar hänvisa till Valentin Mudimbes beskrivning i boken ”The invention of Africa” från 1988. Mudimbe skriver där om den ”koloniserande strukturen”, som är grunden för kolonial dominans av Afrika: Dominansen av det fysiska territoriet. Reformeringen av de inföddas sinne. Integrationen av den lokala ekonomin i ett västerländskt ramverk, en penningekonomi grundad i ett system av påhittade motsatsförhållanden, där det ”moderna” ges företräde framför traditionen: ”traditionalitet – modernitet”, ”verbalt– skrivet”, ”samhällen baserade på jordbruk och traditioner – urban och industriell civilisation”, och ”byteshandel – högproduktiva ekonomier” Jag minns nu inte om Mudimbe även skrev om att stjäla afrikanska kulturella uttryck, men det är en självklar del av kolonisation. Det brukar kallas kulturell appropriering. Cultural appropriation, och har uppmärksammats mycket på senare tid ifråga om exempelvis afroperuker, och frisyrer. Vad gäller urfolk så är det mest känt att man använder sig indianers traditionella huvudbonad, såväl i Sverige som i USA. Att använda namn som ”Redskins” i hockey, ”Indianerna” i motorcykelklubbar, ja och Frölunda indianerna också. Och i USA så hänvisar folk till att de är Cherokees, efter behag. Det är ingen hejd på de koloniala rasistiska övergreppen. På utraderingsförsöken. Läs gärna intervju med Kim TallBear. Det hänger tydligt och klart ihop med förstörelsen av samiska territorier, att radera ut, att sudda ut, ta över. I USA och Kanada har kraftiga reaktioner mot detta gjorts, se bilden ovan. . Jag skulle önska att det samiska samhället hade starka advokater som kunde stämma sk*ten ur dessa företag, utan pardon. Och i flera förekommande fall stämma sk*ten ur universitet och statliga institutioner som fortsätter med liknande aktiviteter. Det kommer ju dock att ta ett tag innan detta blir verklighet. Vad ska vi göra fram till dess av ilskan och frustrationen? Jag vill uppmana alla som tycker att det är fel att använda en kvart, en halvtimme, kanske en timme eller två av sin tid att gå in på deras FB sidor, att skriva till dem, och att sprida kunskap om denna stöld och koloniala rasism. Om alla som bryr sig om mänskliga rättigheter tar detta på allvar och uppmärksammar detta, så är det mycket vunnet. Företag ÄR känsliga för kritik. Det ger sämre affärer. Jojka vill ju inte förändra sig – se bild av min senaste konversation med dem idag, 13 september, Så jag föreslår att man kontakta Partykungen, InstaCasino och håller utkik efter den nya restaurangkedjan. Vad gäller BeChristensen så skrev jag kommentarer på deras FB sida, men dessa försvann snabbt – idag- och jag kan inte längre kommentera. Så skriv gärna där. Gör en anmälan av bilden med de tjuvkopierade samiska armbanden till Facebook. Det finns verktyg för detta. Jag skulle även önska att man gjorde en anmälan från Sametingens sida i denna fråga till Facebook och andra behöriga instanser. Mejla företaget – kontakt hittar du på deras hemsida – googla! Och framförallt sprid information om detta. Skriv till PRV och danska motsvarigheten. Ställ frågor. Kräv svar. Men jag vill också säga - använd inte för mycket tid på detta! Ett av de största problemen med denna pågående aggressiva kolonisation är att det stjäl tid från oss. Vi hamnar i reaktion hela tiden. I försvar. Vår största utmaning är att hitta vägar att ta kommandot, att ta plats på positioner där vi kan förändra utvecklingen. Om vi bara lägger tiden på att reagera, så hinner vi inte, vi orkar inte. Så balansen är livsviktig. Jag har dock inga enkla svar på hur det ska gå till. Här är det vi själva som måste tänka ut sätt, vägar att inte enbart göra motstånd, och trötta ut oss. Självklart är tanken på ett Samelands fria universitet en av vägarna, den stärker mig bara genom att existera som dröm, vision. Jag har lyssnat på Elsa Laula Renberg, i kampskriften från 1904, ”Inför Lif eller Död?” Sanningsord i den lapska frågan”. Laula Renberg uppmanar här samiska män och kvinnor att ta plats, att utbilda sig och att påverka så att den samiska kulturen ska kunna överleva och se en ljus framtid an: ”tillägnen Eder all den bildning, som I kunnen få, stöd de svaga i kampen för tillvaron och tänk på vårt framtidsmål!” Arbetet med Sanningskommission som nu initieras av Sametinget och DO är en annan väg. Jag tänker att det är viktigt att stärka oss tillsammans, på olika sätt. Att just stötta varandra. Att skaffa sig utbildning, inom olika områden, jurister, statsvetenskap, naturvetenskap, teknik, kultur, och att ta plats i alla instanser, nätverka med varandra, har aldrig varit viktigare än just nu. Med detta följer förstås inte att visa förakt för de som inte gått högt koloniala utbildningssystemet. Tvärtom att visa största respekt och att lära sig från de som behärskar traditionella samiska kunskaper och erfarenheter, språken, och att själv utveckla detta, är också livsviktigt, för en själv, för den samiska kulturen, för en bra samtid och en god framtid. Vi kan, vi vill, vi törs! Heja oss! /May-Britt Öhman Tuohea Rim Ps.Lämna gärna dina kommentarer och förslag, eller på Facebook sidan - Samelands fria universitet. Tidningen Samefolket - full fart mot isbergen som Titanic? Intervju med May-Britt Öhman efter Same Ätnams landsmöte 21 maj 2016
 Same Ätnams landsmöte i Stuehkie, Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande tillika landsmötesordförande avslutningstalar. Foto: M-B Öhman
Klicka här för att redigera.
Káfastallat - Sámi research network - samiska forskarnätverket - presentations 27 aprilFor English - please scroll down. 26-28e april avhölls Káfastallats första träff- Vuostasj Káfastallam - i Jokkmokk. Vi var ett tjugotal från svensk, norsk och finsk sida - främst forskare och doktorander men även konstnärer, författare, renskötare, innovatörer, studenter, representanter från olika samiska institutioner och organisationer - som träffades och lärde känna varandra genom att presentera vår verksamhet respektive olika perspektiv. Onsdag den 27e april 14.00-17.30 hade vi en öppen del, som även livestreamades via youtube. Här nedan kan du se dessa presentationer via youtube, uppdelade i före (Del 1) och efter kaffet (Del 2). Längre ned finns programmet om du vill leta upp en specifik presentation. English: April 26-28 2016 the first meeting - Vuostasj Káfastallam - of the Sámi research network Káfastallat was held in Jokkmokk/Jåhkåmåhke. We were around 20 persons from Swedish, Norwegian and Finnish side - mainly PhDs and PhD students but also artists, authors, reindeer herders, innovators, representants of Sámi institutions and organisations - who met and got to know each other through presentations and discussions. Wednesday 27th we had a an open seminar in the afternoon where people presented their work. This was livestreamed and is now available on Youtube. Most presentations are in English, although a couple of them are in Swedish. Some had their power points in mother tongue but talked in English. Further below you find the program so you can find interesting presentations and have a look. Each presentation is about 12 minutes plus questions. The videos are Part 1, before coffee and part 2, after coffee. Káfastallat means meeting and talking over coffee. :) And Vuostasj Káfastallam means the first coffee talk meeting.
Program 27e april 2016
Part 1. Starts at 03.25 min Content /Innehåll - presentations mostly in English - although some power points are in Swedish PART 1: 14.00-14.15 Opening and introduction Öppnande och introduktion om Káfastallat – samiskt forskarnätverk May-Britt Öhman (opening in Swedish – although most presentations are in English) 14.15-14.30 Samiska feministiska ögonblick i en era av avkolonisering/ Sami feminist moments in an era of decolonization Astri Dankertsen, Nord universitet, Bodö 14.30-14.45 Hur kan man integrera samisk kunskap och erfarenhet i ett forskningsprojekt? / Integrating Sámi knowledge and experience in a research project Eva-Lotta Päiviö, SLU, Uppsala. 14.45-15.00 Att mäta samiska rättigheter: Metodologiska perspektiv/ Measuring Sami Rights: Methodological perspectives Hadi Strømmen Lile, Østfold University College 15.00-15.15 Hur skapas kunskap och formuleras vetenskapliga sanningar? Några ord om ”Kunskapsproduktion bortom normerna” – ett forsknings- och utbildningsprojekt/ How is knowledge and truth produced? About ”Knowledge production beyond norms” – a research and education project. / Satu Gröndahl, Hugo Valentin Centrum Ann-Sofie Lönngren, Litteraturvet. inst., Uppsala universitet (Skype) http://www.histfilfak.uu.se/vetval 15.15-15.30 Att bygga en samisk vetenskapsakademi: Vetenskap, forskning och utbildning för avkolonisering/ Building a Sami Academy of Sciences: Science, Research, and Education for Decolonization May-Britt Öhman Teknovet.forsk, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala univ. och Samelands fria universitet Káffabådda 15.30-16.00 PART 2 16.00-16.25 Några resultat från undersökningar av skogssamiska lämningar i Jokkmokksområdet/Some results from investigations of Forest Sámi remains in Jokkmokk region Gunilla Larsson, FD, arkeologi, Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet samt Samelands fria universitet (16.15-16.30 Current resaerch/Pågående forskning, Ketil Lenert Hansen, Dept.f Education, Faculty of Humanities, Social Sciences and Education, Univ. of Tromsö, The Arctic University of Norway (via Skype) cancelled (Replacing The importance of Laestadianism for Sámi identity and tradition in the Lule Sámi region/ Laestadianismen betydelse för den samiska identiteten och traditioner i det lulesamiska området Lis-Mari Hjortfors, Dept of Language studies/Sami studies/Vaartoe/Cesam, Centre for Sami research, Umeå Univ. Cancelled) 16.30-16.45 Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji: att bevara och utveckla det samiska kulturarvet Duodji / Sami Duodji Foundation: Preserving and developing the cultural heritage of Sámi Handicrafts Liz-Marie Nilsen, Sameslöjdsstiftelsen Sámi Duodji (In Swedish) 16.45-17.00 När urfolken möter nations staterna/ When the Indigenous people meet the Nation States, Ande Somby, Faculty of Law,Tromsö University 17.00-17.30 Diskussioner /Discussions (Oturligt nog bröts sändningen av okänd anledning strax före avslutningen/ Unfortunately the livestream was cut just before rounding up, due to technical reasons) SEMINARIUM OCH MIDDAG MED SAMISKA FORSKARNÄTVERKET KÁFASTALLAT onsdag 27 april 2016, Jåhkåmåhke17/4/2016 "Making love and relations beyond settler sexualities" March 22, Uppsala, Kim TallBear lecture18/3/2016 Welcome to Open Lecture with Dr. Kim TallBear in Uppsala, Centre for Gender Research, Tuesday March 22nd - please sign up for IRL participation or livestream to [email protected] Please sign up for participation latest by March 21 to : [email protected] Please write "TallBear VVPP - IRL participation OR live stream participation" in email subject field. Live stream will hopefully (if Technology approves) be available - given that we have people interested I (May-Britt Öhman) will make the effort to provide it. Check out the youtube channel https://www.youtube.com/channel/UCTEjHZLta9mOAAI2Z-eu0fg where the link will appear at the start of the seminar (if I am successful). Bures boahtin! Buoris boahtem! Buerie båeteme! Welcome! Välkommen!  Kommun och Polis inskränker yttrandefriheten i Samernas land - Jokkmokk 2016 - vad säger regeringen?6/2/2016 Kommun och Polis i samverkan inskränker yttrandefriheten i Samernas land - Jokkmokk 2016 - vad säger regeringen? Demo idag 6e februari - Samiska nationaldagen - samling 13.15, Jokkmokk, Folkets hus. Glad Samisk nationaldag på er alla! Buorre Sámi Albmotbeaivi! Glad demonstrationsdag för FastMarkRentVattenLevandeKulturarv! Idag firar vi Samiska nationaldagen, till minne av det första nationsstatsöverskridande landsmötet för samer som hölls i dagarna tre 1917. Organiserat av samiska kvinnor och med kvinnor som en tredjedel av deltagarna. Läs mer exempelvis här: http://www.kvinnofronten.nu/Formodrar/elsa-laula-renberg.htm I år firas Samernas nationaldag, 12.30 i parken i Jokkmokk (som en av många platser - om du inte är här, kolla upp vart ditt närmaste firande hålls), och därefter vidtar för femte året en demonstration för FastMarkRentVattenLevandeKulturarv - Gruvfritt Jokkmokk - Gruvfri Lule älv. Skälen för varför kritikerna inte vill ha en gruvor i Lule älv är flera, här nämns tre: 1. det är ett allvarligt hot mot dammsäkerheten i hela Lule älv. Lule älv är redan vattenkraftsreglerad, alla dammarna är redan 50 år gamla eller mer, och redan det är riskfyllt. Gruvverksamhet - med borrning o sprängning ökar på riskerna betydligt! - samt att tillägg med gruvdammar blir ännu en allvarlig riskfaktor. Kompetens om liknande kombinationer saknas idag i Sverige hos beslutsfattare i gruvfrågor (Bergsstat, SGU, Mark- och Miljödomstolen, Regeringen - Näringsdepartementet)! Så här gick det i Mount Polley i Kanada 2014: www.youtube.com/watch?v=VYYwzAvQIF8 Ett gruvdammhaveri - dock EJ i kombination med vattenkraftdammar. Bara en av årligen återkommande gruvdammhaverier/vattenkraftdammhaverier 2. Det kommer helt att förstöra förutsättningar för renskötseln i älvdalen och många renskötselföretag kommer att försvinna, liksom betesmarker och flyttleder. För all framtid. Detta för ett gruvföretag som vill hålla på i maximalt 15-20 år. 3. Det blir konstanta giftiga utsläpp i marker och dricksvatten. Lule älv är dricksvatten för Jokkmokks, Boden och Luleå kommuner! I år bevittnar vi dock tyvärr hur det uppseendeväckande beteendet från en kommun och polis i samverkan återigen stärker anledningen till varför den samiska nationaldagen firas och varför den är så viktig! Vi bevittnar hur Jokkmokks kommun i samverkan med Polisen inskränker yttrandefriheten för samer och gruvkritisk lokalbefolkning! Redan för ett år sedan försökte Polisen efter påtryckningar från Jokkmokks kommun genom vädjan få demonstrationen för #FastMarkRentVattenLevandeKulturarv - Gruvfritt Jokkmokk att inte gå genom marknadsområdet. Se mitt minnesinlägget från Facebooksidan nedan samt via länk här. Artikel SR här I år har företrädare för Jokkmokks kommun lyckats få Polisen att inte bevilja att demonstrationen går genom marknaden. Polisens förslag var istället att demonstrationen skulle gå en kilometer extra - genom att runda marknadsområdet och genom villaområdet. Detta innebär att man hänvisade en demokratisk demonstration att passera ett område där i princip inga människor vistas vid marknaden. Tänk dig att 1a majtåget i vilken stad som helst tvingades passera i valfri sömnig villaförort istället för i stadens kärna?! Och detta på grund av att företrädare för kommunens gjort påtryckningar på Polisen som därefter ändrar demonstrationstågets önskade sträckning. Tänk dig att exempelvis en kommun med Moderaterna i majoriteten skulle göra dylika påtryckningar på polisen och att polisen därefter skulle avkräva demonstrationståget att göra detta? Hur skulle det se ut? Hur skulle det återges i media tro? Detta måste verkligen uppmärksammas! Jag hoppas verkligen att media och forskare följer upp hur kritiska röster mot en kolonial, rasistisk och inte minst miljömässigt vansinnig gruvpolitik tystas av politiker från regeringens majoritetsparti! I samverkan med Polisen! Det är ytterst illa! Jag vill även rikta krav på skärpning gentemot såväl Jokkmokks kommun som Polisen. Så här kan ni helt enkelt inte hålla på! Men framförallt är detta en fråga på nationell nivå! Detta sker alltså samtidigt som frågan om Kallak - Gállok ligger på regeringens bord för avgörande .Se tex http://www.nsd.se/nyheter/jokkmokk/besked-om-kallak-forsenas-9766851.aspx eller http://img3.kuriren.nu/nknyheter/heta-gruvfragor-i-lanet-far-ministrar-att-vandas-8446474.aspx Så därför förväntar jag mig att en haveriutredning görs om hur detta har kunnat få gå till! Vem har utfört påtryckningarna? Varför går Polisen med på detta? Naturliga följdfrågor - högaktuella på samernas nationaldag - är då: Hur ska vi skydda yttrandefriheten för samer och lokalbefolkning som vill värna sin framtid med demokratiska metoder? Jag hoppas innerligt att statsvetare från svenska universitet -Uppsala, Umeå, Stockholm, Göteborg, Lund kan ta detta som ett studieexempel och följa upp vad som sker! Detta särskilt som det ännu inte finns något samiskt universitet på svensk sida av Sábme som kan följa dylik utveckling nära. Jag förväntar mig minst en analys i Rapport och en i Aktuellt! En debatt mellan företrädare för Regeringen och företrädare för kommunen, Rikspolischefen, polisen lokalt, och företrädare för demonstrationen - och oppositionen mot gruvplanerna i Jokkmokk - Lule älv på bästa nyhetstid. Allt detta handlar om demokrati och om möjligheten att ifrågasätta regeringens politik och hur den inskränks allvarligt! Det är en allvarlig inskränkning av yttrandefriheten samt inte minst återigen ett sätt att trycka till samer och renskötseln, ännu en gång! Domen i rättegången Girjas vs Staten har satt tonen, låt oss hoppas att detta blir fortsättningen. Alla ni som tror på mänskliga rättigheter, demokrati och även tycker att urfolk har mänskliga rättigheter - se till att uppmärksamma detta. Tack för din uppmärksamhet! #Jåhkåmåhkke #Jokkmokk #sweminetechnet #gruvrealistiskaforskarnätverket #gruvordammarhållbaraframtider #jokkmokksvintermarknad #Polisen #kolonialism Väl mött vid Samiska nationaldagens firande! (12.30 i Jokkmokk) ! och vid Demonstration för #FastMarkRentVattenLevandeKulturarv idag, samling kl. 13.15 vid Folkets hus i Jokkmokk! Vájmulasj varrudagáj, Vänliga hälsningar, May-Britt Öhman  Nyårsreflektioner från Jåhkåmåhkke- Jokkmokk Lexie och jag på skidtur, 3e januari. Unna Julevädno i bakgrunden. Där förr fanns 30 kilos laxar, innan regleringen. Nu har vi varit här i Jokkmokk, i mammas föräldrahem sedan strax innan nyårsafton. Åkt skidor varje dag, slappat kan jag nog inte säga - för jag har i princip jobbat varje dag utom själva nyårsaftonskvällen då - men det känns som jag kan slappna av här. Varje dag på skidturen får jag tillfälle att reflektera över landskapet, landet, vad som hänt och händer här. Åker förbi kalhyggena, ner till den reglerade älven, där isarna är livsfarliga. Betraktar elproduktionen i realtid. Funderar på hur det var före regleringen. På 30 kilos laxarna, ljustren och näten som finns i ladan här. Här en berättelse om en äventyrlig laxljustring som ägde rum ungefär här någonstans för snart 110 år sedan: "År 1906 i början av ljustringstiden, omkring 12 augusti, ljustrade jag i selet. När jag började reka Kuojkåive stack jag i stinnaste stycken nedom sanden en stor kroklax tvärt över nacken. Han dog genast. Den vägde omkring 20 kg. Denna långa reka räcker ända ned mot forshuvudet. När jag började komma nederst i rekan mötte jag åter en stor krok. Första hugget tog mitt över ryggen, men laxen var så bred, att ljusterns hulltänger nådde ej nedom laxens ryggben, utan laxen kändes vilja kavla om under ljustern, när jag tryckte den mot botten. Johan Stenman från Nielkerim satt i årorna. Jag försökte då, sedan Johan vänt båten, föra laxen utefter botten mot land litet i sänder, allt eftersom mina egna och laxens krafter tillät. När vi sålunda kommo på grundare vatten närmare land steg jag ”helt sonika” ur båten, körde in högra handen i laxens gälar och lyckades så med hjälp av båda händerna med möda lyfta laxen upp i båten. Laxen slog genast lös sig från ljustern, och sannolikt skulle den kunnat spräckla sig ur båten, men Johan var påpasslig och gav honom ett slag i skallen med ett vedträ, så att han lugnade ner sig. Det är den största lax jag sett. Den befanns väga 33 kg. Som den haft lång väg att gå från havet hade den nog hunnit magrat ett par kg under den långa vägen." Citat från: Ullenius, JG, Undersökningsanteckningar rörande skogslappsområden å Lilla Luleälvs båda sidor nedom Jokkmokk, 1932, Norrbottens Museum arkiv, F:92. Transkriberade av Agneta Silversparf, 2011. Och funderar på hur det såg - när man som mammas kusin kunde åka över isen till andra sidan med häst och släde - som han berättade om sist vi sågs. Tydligen bodde det en släkting där som de åkte över och hälsade på. Och på vår skog, vårt hemman som såldes och blev kalhygge. Vårt lappskatteland. Tänk att mina förmödrar och förfäder trampat runt här, i många många minusgrader och överlevt, levt, haft goda liv. Jojkat. Talat samiska. Talat meänkieli (mormor som kom hit från Tornedalen). Skidrar runt och tänker på att samer - "skridfinnar" - använt sig av tekniken skidor sedan minst 5000 år - har du hört talas om Kalvträskskidan? Världens äldsta skida. Funnen i en myr. Tänk om det finns en äldre skida här i myren bakom huset?! Ingen har ju letat. Det är inte omöjligt. Hör klongandet från en skällren och börjar spana efter dem. De spanar på mig. Lexie spanar också. Lugn alla renskötare - Lexie är vältränad och springer inte efter renar, och skäller inte heller på dem, men nyfiken är hon. Som jag. Tänker att säkert har förmödrarna stått på samma sätt och spanat mot renarna. Och lugnats av deras lugna rörelser. Av skällans klang. Sjokksjokk tänker jag på och försöker återigen uttala det. Mamma sa nåt i stil med "Schockshock". Funderar över möjligheterna att bo här, att inte behöva åka till Stockholm hela tiden. Tänker att OM det bara funnes ett universitet i Jokkmokk, som jag kunde undervisa vid och forska vid. Det vore väl egentligen självklart?! Jag menar i hela Norrbotten och Västerbotten finns det bara två universitet, och båda dessa ligger vid kusten och inget av dem har särskild inriktning på samisk - svensk historia, samisk kultur. Närmaste samiskt universitet är i Kautokeino, ja det är ju faktiskt det enda. I Rovaniemi finns ett särskilt centrum för samiska studier. Men på svensk sida av Sábme - vad finns det? Jo, förstås CESAM (Centrum för samisk forskning) vid Umeå universitet- det är jättebra och viktigt. Men det är faktiskt långt från Jokkmokk, som borde vara en självklar plats för ett universitet. Eller hur? Och CESAM, hur bra det än är, är faktiskt inte ett samiskt universitet utan endast ett centrum inom ett svenskt universitet. Där det inte en självklarhet att forskningen ska utgå från samiska perspektiv och önskemål . Vi behöver därför ett samiskt universitet,utifrån samiska perspektiv och erfarenheter, som självklar utgångspunkt. Där samiska önskemål och behov om forskning och undervisning är självklara. På samma sätt som svenska staten sätter ramarna för svenska universitets verksamhet. Ja så går drömmarna, medan jag bland annat filar på en jobbansökan till ett amerikanskt universitet. Jag har insett att det är väldigt svårt att ta sig fram i svensk akademi och driva samiska frågor, avkolonialisering, antirasism, ifrågasättande av vithet - svenskhet. Jag hade nyligen en fin chans på en fast anställning i Uppsala, där jag nu är verksam, men då jag inte befanns god nog, så är den drömmen krossad. Jag fick i samband med detta veta att jag anses tillräckligt kompetent för att vara "universitetslektor", men bara INTE inom det ämne som jag nu verkat specifikt inom de senaste sju åren, nämligen Genusvetenskap. Det tyckte två sakkunniga, som själva inte har sin huvudsakliga vetenskapliga kompetens på vare sig feministisk postkolonialism, feministiska studier av teknik och naturvetenskap, feministisk teknovetenskap eller urfolksfeminism - som ju är mina huvudinriktningar och specialisering. ( "Sakkunniga" är för er som inte känner till systemet andra forskare som förväntas vara opartiska och själva väl kompetenta i fältet som bedömer dylika ansökningar) Nåjå, jag ger mig inte, jag tänker fortsätta kämpa för att kunna stanna och verka för Sábme. Jag kommer dessutom att överklaga - jag måste överklaga, för det som skrevs om mig i utvärderingen är såväl felaktigt (det jag håller på med ÄR Genusvetenskap) och dessutom så nedsättande av hela min gärning att jag inte kan låta det passera. Tråkigt nog, för den som ifrågasätter konstigheter blir ju ofta den som anses vara bråkstaken. Det känner de flesta till. Samt att jag betvivlar att överklagandet kommer att bidra till någon ändring i beslutet. Men, jag lyssnar till Elsa Laula Renberg - och ger inte upp. Laula uppmanar i sin stridsskrift från 1904,”Inför Lif eller Död?” Sanningsord i den lapska frågan” samiska män och kvinnor att ta plats, att utbilda sig och att påverka så att den samiska kulturen ska kunna överleva och se en ljus framtid an: ”tillägnen Eder all den bildning, som I kunnen få, stöd de svaga i kampen för tillvaron och tänk på vårt framtidsmål!” Och jag vet att jag har rätt i sak dessutom. Så, jag är beredd att ta obehaget och eventuell snålblåst. Men nog behövs det stöd och plattformar. Jag tänker att många tror att folk som jag, som hörs och syns och tar för oss, och som bidrar till den intellektuella debatten, som ifrågasätter och pekar på alternativ, klarar oss ändå, och tar oss fram. Men, det är inte sant. Får vi inte stöd, så går det inte. Då måste vi sluta och göra något annat som betalar hyra och leverne. Det gäller mig såväl som alla andra som kämpar för samisk kultur på olika sätt. Det hoppas jag folk och politiker med penningpåsar förstår! Det gäller alla som tycker att samisk kultur och historia är värd att få stöd. Det kan inte bara vara ord, det behövs handling också! Någon promille återföring på de miljarder som produceras från Sábmes natur skulle räcka väldigt långt! Glöm inte det. Idag råder en extremt kolonial situation, där resurserna tas härifrån, och bara smulorna lämnas kvar, och att sortera ut samer från akademin på premissen att en inte är bra nog för det ena eller det andra - det är faktiskt ett av kolonialismens och rasismens många ansikten. Ja- bara ett exempel att fundera över- hur många samer (öppna med sin samiska identitet) som är professorer finns det i Sverige idag? Universitetslektorer? Lärare? Regeringsledamöter? Riksdagsledamöter? Hur många kan du räkna upp? Och varför ser det ut så tror du? Jag tror jag vet varför det ser ut så. Tänker att när jag nu hinner - efter allt annat jag måste skriva och göra - ska jag nog skriva en artikel om hur kolonialism och rasism mot samer ser ut och hur det kan bemötas. Jag fick för en tid sedan förslaget att skriva just "en bok som tar ett samlat "postkolonialt" perspektiv på koloniseringen av Sameland och rasismen mot samer", dvs en akademisk bok. Helst då på engelska. Funderar på det, men jisses - det är ju ett STOORT projekt. Skulle behöva en säker anställning och slippa använda typ halva året till att söka anställningar och medel. Det skulle verkligen hjälpa.... Och sen tänker jag, att med ett Samelands fria universitet i Jokkmokk så skulle det kunna finnas många andra som kunde hjälpa till att skriva denna bok. Det finns ju dessutom många samiska perspektiv, här i Jokkmokk finns särskilda erfarenheter utifrån platserna och människorna som bott och bor här. Ett universitet anknyter faktiskt till den ort det finns i. Det är den lokala kulturen som - förhoppningsvis - reflekteras, som utbyte sker med. Och studenter och forskare kan och uppmuntras att använda de arkiv som finns på orten, intervjua de som finns på plats i närheten, och besöka de platser som finns i området. Det är så det går till vid de flesta universitet. Och finns det inget på orten, ja då glöms den faktiskt bort i forsknings- och undervisningssammanhang. Därför är universitet så viktiga, därför är det en sådan massiv koncentration av universitet i mellan och södra Sverige. Tänker att 2016, det är året då det sker! Wiiihoooo! Jaja, det var bara några reflektioner så här från Jokkmokk i det nya året. Hänger kvar ett par dagar till, men sedan måste jag söderut ett tag igen Ses vi till marknaden förresten? Gruvrealistiska forskarnätverket - SweMineTechNet kommer att organisera presentationer och diskussioner den 2a februari, marknadstisdagen och jag är en av organisatörerna. Och sedan finns flera av oss kvar ända till söndag och kommer att dyka upp på olika ställen. Håll utkik! /May-Britt Öhman Ps. Om du vill läsa en artikel jag skrivit om mina tankar härifrån så tipsar jag om Julevädno ja mån: Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria Länk: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A800452&dswid=8479  Reglerad älv. Lilla Luleälv. Försörjer hela Sverige, inklusive Stockholm. Betraktar elproduktion i realtid. Isarna förrädiska. Här kan man inte åka över. Tänker på mammas kusin och hans överfart med häst och släde som han berättade om. Det bodde folk på andra sidan älven, och den var mycket mindre. Och lax fanns det gott om. Tänk att folk drömmer om de få åren av utbyggnad och alla mänskor som fanns här då. Livet och rörelsen. Men - vad hände sedan? Långsiktiga hållbara investeringar behövs - som ett samiskt universitet - till exempel... Och vi kanske kan få lite av vinsten från elproduktionen till att finansiera det? Några promille skulle räcka långt... Mina reflektioner kring och inledande analyser av avskedandet av chefredaktören för Samefolket
I lördags nåddes jag av nyheten att Samefolkets chefredaktör sedan 15 år, Katarina Hällgren, avskedats från sin tjänst. Och att hennes tjänst samtidigt hade utlysts på nytt. I beskedet om avskedandet av chefredaktören som finns på Samefolkets hemsida http://www.samefolket.se/ finns nämligen en jobbannons, för just chefredaktör/affärsutvecklare. Under fem dagar har jag följt den närapå obefintliga hetsiga debatten om detta. Sameradion har tack och lov följt upp. Där har viss kritik förts fram. Men i övrigt är det förstås tyst i medier, svensk media bryr sig (förstås) inte. Jag har sökt runt på internet, men bara hittat några få inlägg på sociala medier här, några kommentarer på nyheterna och intervjuerna på Sameradion där. Några ytterligare förklaringar från Samefolkets (SF) styrelse där. Det verkar som att SFs styrelse har fått en del frågor. Men i det stora hela är det fortfarande ganska så obehagligt tyst. Jag har övervägt om jag också ska vara tyst. För de som har fattat beslut i detta är personer som jag känner – eller åtminstone är bekant med. Just som det är i det samiska samhället. Vi känner – är bekanta med varandra- samarbetar på olika platser – är släkt med varandra. Att då ifrågasätta varandra ordentligt är förstås obehagligt. Och så har vi det hela med att konflikter inom det samiska samhället, det håller vi helst tyst om, så inte majoritetsSverige kan ropa ut att samerna bara bråkar med varandra. Men – jag har nu kommit fram till att jag inte kan eller vill vara tyst. Jag vill inte att det ska gå obemärkt förbi att göra så här mot människor, mot personal, som Samefolkets styrelse har gjort mot sin anställda Katarina Hällgren. Att sparka – jo för det är precis det man har gjort, vad styrelsen än försöker kalla det - en ytterst kompetent och även obrottsligt lojal anställd och direkt ersätta densamma med en annons som i de facto säger att Katarina Hällgren är inkompetent. Hur går en avskedad person vidare efter något sådant här? Det är ofattbart kränkande! Och jag vill inte gå med på att Samefolket som tidning, med snart en hundraårig historia, på grund av underliga och som synes helt vanvettiga beslut av sin nuvarande styrelse ska läggas ner. Jag skulle kunna avsluta min prenumeration på tidskriften i protest, men problemet är ju att då bidrar ju även jag till att nedläggningen blir verklighet. Och det vill jag verkligen inte. Jag vill att tidskriften Samefolket ska finnas kvar, den behövs, och den behöver en god, lojal, kompetent ledning. Så nu skriver jag mina reflektioner kring och mina analyser av detta. Jag hoppas därmed att mina ord ska bidra till debatten och att finna lösningar för att ”framtidssäkra” Samefolket på allvar. Som vanligt när jag skriver så blir det låååångt så jag ger en sammanfattning här först av de punkter jag tar upp: 1. På vilket sätt är detta enligt SFs styrelse en vettig ekonomisk ”framtidssäkrande” lösning, att slänga bort en kvarts miljon på att avskeda chefredaktören och utlysa samma tjänst på nytt? 2. Tror SFs styrelse på allvar att någon seriös, kompetent person ska vilja söka denna tjänst, med en styrelse som kan skicka ut en trots hög kompetens och obrottslig lojalitet? Eller finns det redan någon som är styrelsen närstående som är tilltänkt? 3. Finns det någon annan agenda – eller andra agendor - som inte berättas om? 4. Hur har det gått till egentligen –avsked eller ”överenskommelse”? 5. Vilka har deltagit i detta beslut och hur har förberedelserna gått till? På vilket sätt är det förankrat hos stiftelsebildarna SSR och Same Ätnam och hur kunde det gå mig som styrelseledamot i SSR fram till juni 2015 helt förbi att något så drastiskt var påkallat? 6. Vad säger samefolket, det vill säga folket i det samiska samhället? Enskilda prenumeranter, medlemmarna i SSR och Same Ätnam? När kommer protesterna mot avpolletterande av fantastisk kompetens och obrottslig lojalitet? När kommer det första uppropet och en namnlista för oss som vill ha chefredaktören kvar och att SFs styrelse avgår? När ska ni inse att välja tystnad faktiskt är att vända en ytterst kompetent och seriös chefredaktör ryggen och låta kränkningen fortgå? 7. Några ord till styrelsen för Samefolket och till de valberedningar som har arbetet att utse styrelsen till Samefolket. Låt oss samfällt verka för att framtidssäkra tidskriften Samefolket, byt ut dess ledning och återinsätt Katarina Hällgren. Be henne om förlåtelse och be henne för allas vår skull komma tillbaka! Och även om inte Katarina skulle vilja komma tillbaka, så måste nuvarande ledning bytas ut mot en styrelse med integritet och långsiktiga perspektiv, och som kan återvinna trovärdigheten för tidskriften som arbetsgivare. Innan jag går in på dessa punkter så vill jag börja med lite kortfattad historia om Tidskriften Samefolket. Jag vill även påpeka att det vore självklart att samisk media skulle ha säkerställda medel för att främja sin existens så att dylika problem som nu uppstått, där den enda samiska tidskriften med närapå månatlig utgivning som finns på svensk sida hotas av nedläggning, inte någonsin ens skulle behöva uppstå. Tyvärr är nu inte så fallet, av skäl som vi alla vet stavas k.o.l.o.n.i.a.l.i.s.m. Om du vill fortsätta läsa nu så kan du klicka här till höger. Varning, det är låååångt. :) |
För inlägg på bloggen ansvarar respektive undertecknad skribent.Samelands fria universitet har inga egna åsikter utan utgör en plattform för visioner och diskussioner. Kommentarer till och svar på blogginlägg publiceras efter granskning. Du är varmt välkommen med inlägg även till vår gästblogg. Categories |
||||||||||||||||||
RSS Feed