Har ni sett att Linné bär samisk dräkt, vilken han tydligen ska ha använt när han uppvaktade sin tillkommande Sara Lisa Moreae från Dalarna? Jag har ofta funderat på denna dräkt, och framförallt hatten. Den ser ju väldigt märklig ut, som en pannkaka på huvudet. För ett drygt år sedan fick jag veta mer, tack vare en insatt person, Jessica Almström, medlem i Sameföreningen i Stockholm, vid ett besök i Nordiska muséets samlingar. Det visade sig att huvudbonaden Linné bär är en del av en tudelad kvinnomössa! Den är inte längre i bruk, Inger Hellman skriver att det är en umesamisk mössa som syns på bilder från 1870 talet, "det är gihpere, den inre delen av mössan han har på sig. Den består av två cirklar som är ihopsydda, den ena, inre är delad på mitten, gihpere har alltså en öppning." I dag diskuteras Linnés rasistiska arv, och det finns ett upprop om att hans statyer ska tas bort. Denna debatt välkomnar jag starkt. År 2007 firades trehundraårsjubileet av Linnés födelse utan att denna del av hans verksamhet och vetenskapliga arv diskuterades. Än idag hyllas Linné oreserverat genom statyer och minnesmärken, inklusive digitala sådan såsom det som finns på Uppsala universitets officiella hemsida. Uppropet är dock även det historielöst. Att beskylla Linné för all rasism inom vetenskap och i övrigt, blir märkligt. Linné verkade helt och hållet inom och utifrån en kolonial och rasistisk kontext. Så om det är något som ska vältas över ända så är det väl i den änden vi ska börja, tänker jag. Med att lära ut den svenska koloniala och rasistiska historien. Om svensk kolonisation och slavhandel, gentemot samer och finnar, såväl som mot andra folk. Carl von Linné, 1707 - 1758, var en vit svensk man av sin tid, och hans relationer till och syn på samer och andra folk var inget han själv hittat på. Linné föddes över ett halvt sekel efter att Sveriges statsöverhuvud Drottning Kristina skrivit ett privilegiebrev för Svenska Afrikakompaniet under ledning av affärsmannen Louis de Geer, för slavhandel i Västafrika, Cabo Corso i nuvarande Ghana. Linné föddes nästan åttio år efter den första svenska kolonin, "Nya Sverige" etablerades på urfolksterritorium i det som nu kallas USA. I minst två sekler dessförinnan hade samer använts som föremål av regenter och stormän i Sverige, historikern Jonas M. Nordin skriver i artikeln Samer i imperiets mitt "Både Sten Sture den äldre och den yngre medverkade under 1400-talets slut och 1500-talets början till att skicka samer och renar som gåvor till furstar på kontinenten. Av europeiska aristokrater sågs samer vid denna tid alltmer som varor som kunde användas i handels- och gåvoutbyte." Samtidigt är det viktigt att minnas att samer även hade högtstående positioner, såsom hovrättsassessor och landshövdingen Johan Graan (1610-1679), som adlades. Graan medverkade till det första kungliga plakatet som utfärdades för kolonisationen av "Lappmarken", det vill säga de nordligare samiska territorierna. Linnés förhållningssätt till samer och finländare - finnar - och andra folk med annan hudfärg formades således i en etablerad kolonial och rasistisk kontext. 1732 företog Linné som 25 åring sin "lappländska resa", en viktig grundsten i hans vetenskapliga karriär vid Uppsala universitet. Resan finansierades genom stöd från Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (KVS), äldst av de kungliga vetenskapssamfunden - akademierna och grundat av Erik Benzelius, med rötter i Bensbyn utanför Luleå. Han skrev en resedagbok, som publicerades långt efter hans död, Iter Lapponicum. Linnés observationer av växter under denna motsolsresa runt Bottenviken kom att utgöra avgörande del i hans Flora Lapponica (1737). Detta verk utgjorde staten för Linnés kategoriseringar av växter. Så, som så många andra forskare söderifrån, byggde Linné sin akademiska karriär på studier av samiska territorier. Så, jag välkomnar debatten om statyn. Men uppmanar er som diskuterar att inte fastna i symbolen och symbolhandlingen. Se vetenskaplig forskning för vad den är - formad av sin kontext och tidsanda - och om det är något som ska vältas över ända så är det väl denna vetenskapssyn och ett universitetsväsende där svensk kolonial och rasistisk historia inte lärs ut till alla studenter? Där den inte lärs ut i skolan? Att ifrågasätta hur perspektiven formas inom vetenskaplig forskning, och undervisning, borde vara en självklarhet. Vilka människor är på plats och får bidra? Vilka utesluts? Hur ser det ut på våra universitet här? Fram till inte så länge sedan var kvinnor uteslutna, och det är bara de senaste decennierna som en omfattande förändring har skett. Nu är det dags för att se fler nyanser. Att etablera Urfolksstudier - som ämnesområde, för forskning och undervisning - skulle bidra till just detta vältande av perspektiven. Ämnesområdet finns i Nordamerika, Australien och Aotearoa (Nya Zeeland). När ska det äntligen etableras som fält på alla nivåer i Sverige? I Fennoskandinavien? Samelands fria universitet - Sámeednama Friddja Universitehta - skulle ju vara utmärkt i sammanhanget - ett universitet lett och organiserat av samer, för samiska perspektiv. Ha en fin dag! /May-Britt Öhman
0 Comments
Your comment will be posted after it is approved.
Leave a Reply. |
För inlägg på bloggen ansvarar respektive undertecknad skribent.Samelands fria universitet har inga egna åsikter utan utgör en plattform för visioner och diskussioner. Kommentarer till och svar på blogginlägg publiceras efter granskning. Du är varmt välkommen med inlägg även till vår gästblogg. Categories |