​Under de senaste 50 åren har baskiskan genomgått en exceptionell utveckling. Från att ha fört en tynande tillvaro och varit bannlyst i lag, har det nu officiell status och antalet talare ökar. Om detta berättas det i The Basque Experience, vars syfte är att fungera som inspirationskälla och hjälpmedel för att rädda, stabilisera och utveckla andra hotade minoritetsspråk världen över. Verket borde därför intressera samiska språkaktivister, särskilt då baskerna delar rollen som urfolk. I den här texten redogörs det för baskiskans situation och paralleller dras till läget för samiskan.
 
The Basque Experience består av fyra band, utgivna av föreningen Garabide med redaktörerna Lore Agirrezabal (del 1) och Alberto Barandiaran (del 2–4). Första delen är en allmän introduktion medan de tre senare fokuserar på språkstandardisering, massmedier respektive undervisning. Förutom i tryckt format finns böckerna även fritt tillgängliga på Garabides hemsida, både i baskisk, spansk, fransk och engelsk språkdräkt. Där finns också videor som bygger på samma teman som de fyra volymerna.
 
Av de många språk som talades i sydvästra Europa för cirka 3 000 år sedan kom alla försvinna till förmån för indoeuropeiska språk (keltiska och romanska), utom just föregångaren till baskiskan. Språket klassificeras idag som ett isolat, vilket innebär att det saknar kända släktskap med andra språk. Visserligen har många lånord från grannspråken spanska och franska tagits in, men den grundläggande grammatiken skiljer sig helt från andra levande språk. Förutom de ca 650 000 modersmålstalarna finns idag över 300 000 andraspråkstalare.
 
Framgångarna för baskiskan under det senaste halvseklet går främst att härleda till provinserna Araba, Bizkaia och Gipuzkoa i norra Spanien. Dessa utgör tillsammans den autonoma regionen Baskien och har spelat den viktigaste rollen för att flytta fram språkets positioner. Där har Baskiens universitet grundats, liksom många tv- och radiostationer. Frivilligorganisationerna som träget arbetat för ett mer förbaskat samhälle i ordets bokstavliga betydelse har under de allra flesta mandatperioderna sedan demokratins återinförande haft stöd från den politiska majoriteten i regionparlamentet. Också de flesta kommunstyrelserna har dominerats av partier som vill stärka baskiskans ställning.
 
 
Kunskaper i baskiska krävs också för många offentliga anställningar, vilket har höjt språkets status. Sedan språket fick officiell status i regionen 1979 har andelen baskisktalande ökat från ungefär en femtedel till en tredjedel av befolkningen. Jämför man med uppskattningar från 1800-talet, när man antar att ca 70 % i de tre provinserna talade baskiska, kan en tredjedel låta som litet, men samtidigt tydliggör det vilken prestation det har varit att vända trenden. Till och med i Araba, som under de senaste århundradena varit nästan helt dominerat av spanskan, går nu mer än hälften av alla barn i baskiskspråkiga skolor.